Miljoner utan välfärd i sossarnas välfärdsstat

När till och med Jimmie Åkesson prioriterar djurens rättigheter högre än oss är det dags att steppa upp. En modern socialdemokrati måste prioritera djurens välfärd, skriver Elin Soyka Sjöberg, vice ordförande för SSU Kungsbacka.

Vi socialdemokrater klappar oss själva på axeln för den välfärdsstat vi byggt upp. Samtidigt står fler än 120 miljoner utan ordentlig välfärd. Så många djur dör i svenska slakterier varje år. Räknar vi in våra mjölkkor, värphöns, vilda djur, pälsdjur och husdjur blir antalet individer utan ordentlig välfärd miljontals fler.

Jag befinner mig på en djurrättsmarknad när en dam iklädd en enorm minkpäls kommer gåendes. Ni kanske ser framför er hur arga veganer börjar spotta efter henne – men så blir det inte. Själv kan jag inte hålla mig för skratt åt den uppenbart provocerande gesten. När jag berättar om damen för min vän svarar han: ”Hon är ju lite som du.” Han syftar på mitt engagemang i SSU – att jag som djurvän står bakom ett parti som år efter år försvarar pälsindustrin i Sverige.

Socialdemokrater har en röd linje i djurpolitiken och det är passivitet. Att hantera mitt engagemang som både djurrättsengagerad och SSU:are är därför en knepig kombination. Det är just som att stå på en veganmarknad iklädd en pälskappa.

I Djurens Rätts granskning av partiernas djurpolitik inför riksdagsvalet 2022 hamnade Socialdemokraterna på en sjätteplats, bakom både Moderaterna och Sverigedemokraterna. När till och med Jimmie Åkesson prioriterar djurens rättigheter högre än oss, då är det faktiskt dags att steppa upp.

År 1988 fick Astrid Lindgren en ny djurskyddslag i 80-årspresent av Ingvar Carlsson. Där ingick bland annat beteskravet. Beteskravet är den lag som ger kor i så kallad lösdrift rätt till grönbete under sommarmånaderna. Lagen är världsunik för Sverige, men äventyras nu av Tidöregeringen. Lantbruksminister Peter Kullgren kan tänkas avskaffa beteskravet och därmed ersätta de glada kosläppens tid med kala, sterila betonggolv.

Än idag ses beteskravet som en socialdemokratisk stolthet. Trots detta hör jag allt för lite mothugg när KD äventyrar kossornas välfärd. För närmare 40 år sedan förstod vi socialdemokrater att betesdjur inte är skapta för att slicka betonggolv och att påstådda produktionsvinster inte ska gå före en naturlig livsmiljö. Vad hände?

Dessutom är det inte bara Peter Kullgren som får Astrid Lindgren att vända sig i graven. I Ingvar Carlssons paket till vår folkkära författare låg även ett förbud mot burhållning av höns. Ett löfte vi bröt och är numera som bortglömt. Idag är det få sossar som reagerar när våra höns i bur får leva på en yta mindre än ett A4-ark.

Den industriella djurhållningens enda bekymmer är ekonomisk lönsamhet. Genom burar, trånga utrymmen och snabbuppfödningsmetoder kan företag få ned kostnaderna för produktionen, på bekostnad av djurens rättigheter. Som socialdemokrater måste vi våga utmana kapitalismens logik – att djurens pengavärde går före rätten till ett värdigt liv.

Striden för rättvisa och solidaritet kan inte längre begränsas till vår egen art. En modern socialdemokrati måste prioritera djurens välfärd – de har ju ingen möjlighet att själva driva sin frigörelsekamp. Någon behöver föra deras talan.

Socialdemokratiska politiker, ta av er minkkappan och ta plats i djurdebatten!

Elin Soyka Sjöberg, vice ordförande för SSU Kungsbacka