SSU:s makt måste flyttas tillbaka till medlemmen

Den lokala folkrörelsen måste vara SSU:s bas och nav, men utvecklingen går i dag åt fel håll. Isak Öhrlund, kandidat till ny förbundssekreterare i SSU, skriver.

Jag tror på den lokala folkrörelsen. Jag tror på en organisering förankrad i människors verklighet där vardagens slit och orättvisor får vara bränslet som driver rörelsens strävan mot en bättre värld. Där enskilda erfarenheter får kokas samman till en kollektiv urkraft som inte går att stoppa.

Det var Nässjö-klubben som fick mig, en ung biltokig kille från Malmbäck utan politisk bakgrund, att organisera mig i socialdemokratin.

Jag gick med i SSU för att SSU fanns där jag bodde. Det var Nässjö-klubben som fick mig, en ung biltokig kille från Malmbäck utan politisk bakgrund, att organisera mig i socialdemokratin. Min berättelse är långt ifrån unik, men den möjliggjordes av att SSU fanns i närheten av min värld.

Utveckling åt fel håll

SSU är den unga lokala folkrörelsen. Vi är det ungdomsförbund som har mest närvaro i ungas vardag. Vår grundorganisation i klubbar och distrikt bärs upp av medlemmar som bär på tron om att en annan värld är möjlig.

Vårt folkbildningsideal skapar förutsättningar för en kultur som präglas av en acceptans för medlemmars utveckling och att vi lär oss av, snarare än om, varandras erfarenheter.

Organisationens politik grundas i alla medlemmars materiella vardag. SSU är fortfarande den här lokala folkrörelsen, men utvecklingen går åt fel håll.

Speglar inte hela samhället

SSU har idag färre klubbar än vi tidigare haft. Både antalet medlemmar och antalet aktiva medlemmar är nere på nivåer som vi inte kan vara nöjda med.

Alla vi som är företrädare för SSU speglar inte hela samhället, eller ens medlemskåren. Detta har resulterat i att vi idag inte når den bredd av unga som en sann folkrörelse ska, och detta bidrar till att socialdemokratin och arbetarrörelsen inte tilltalar unga i samma utsträckning som förr.

Samtidigt som den lokala organisationen har försvagats har distrikt och förbundet tagit över uppgifter som annars legat på lägre organisationsled. Detta leder långsiktigt till att makt och inflytande flyttas längre bort från den enskilde medlemmen, SSU:s verksamhet blir mindre tillgänglig, och det strategiska arbetet får mindre utrymme.

Denna utveckling drivs dessutom på av att organisationen blir mer person- än idéorienterad, där vem som säger vad spelar större roll än vad som sägs. Det begränsar idédebatten och minskar mångfalden i
organisationen.

Vi behöver ta en annan väg.

Det SSU behöver framöver är:

• En stark lokal grundorganisation som finns tillgänglig i ungas vardag.
  
  Klubbar och distrikt måste stärkas och den lokala förankringen prioriteras. Vi säger inte till unga vad de ska tycka och tänka. Vi möter unga i deras vardag och säger ”jag hör din frustration. Använd SSU som plattform. Dela med dig av dina visioner och idéer om hur samhället borde se ut istället. Vi skapar det
  tillsammans.”
  
  Enbart ur en demokratisk och medlemsnära organisation kan det starka och breda engagemanget växa.
  
  
• Satsningar på den organisatoriska kunskapen hos våra ledare i klubbar och distrikt.
  
  Våra lokala ledare och förtroendevalda ska känna stolthet och trygghet i sina uppdrag och känna tyngden i sina politiska och organisatoriska mandat. Ska vi till exempel kunna hitta nya inkomstkällor måste vi satsa på kassörerna. Ska vi kunna stärka den facklig-politiska samverkan lokalt behöver våra fackliga ledare rätt verktyg och kontaktytor för relationsskapande.
  
  
• Att förbundets huvudfokus är att distrikt och klubbar når sin fulla potential.
  
  Medlemmars engagemang måste stå i fokus, lösningarna för framtidens folkrörelse och viljan till förändring måste komma nerifrån och upp, inte tvärtom. Det är medlemmarna som kan de lokala förutsättningarna för organisering.
  
  SSU-förbundet ska bidra med verktygen och se till att klubbar och distrikt ska kunna fokusera på det de gör bäst; samla, skola och engagera nya medlemmar som kan
  påverka och se till att ungas politiska vilja blir verklighet.
  
  
• Att mångfalden i SSU ska vara ansiktet utåt.
  
  Det är inte SSU:s ledning som bäst representerar vad SSU står för, det är mångfalden av våra medlemmar. Detta ska också vara tydligt i vår kommunikation. När vi visar bredden i vår organisation, då kan vi också få fler att känna sig representerade i och av SSU.
  

Jag tror på den lokala folkrörelsen. Men för att vi ska kunna bygga den starkare krävs ett demokratiskt ledarskap som låter SSU bli en organisation där människor och grupper får representera sig själva och sina egna livsberättelser snarare än att enskilda personer ska berätta för unga hur deras verklighet ser ut.

Ingen kan uppbära alla perspektiv på egen hand. SSU:s organisatoriska väg framåt är bygget av den lokala folkrörelsen.