EU behöver social agenda men inte ny lagstiftning

Nu samlas EU:s ledare för socialt toppmöte. På agendan står bland annat effekterna av klimatförändringarna, pandemin och jämlikheten. Det borde vara diskussioner som även intresserar den svenska högern.

Idag den 7 maj samlas EU:s ledare på ett toppmöte för att diskutera hur unionen kan hantera flera av de sociala utmaningar vi står inför.

Det handlar om hur vi i den strukturomvandling som följer av klimatförändringarna, pandemin och en ökad digitalisering kan säkerställa att ekonomiska och sociala klyftorna mellan människor och unionens länder inte blir ännu djupare utan minskar.

Istället [...] vill man att Sverige ska förhålla sig kritisk och passiv i alla diskussioner som inte rör friheten för kapital och företagens möjligheter

Det kunde vara en diskussion som även intresserar den svenska högern. Men istället för att engagera sig i frågan om hur EU kan öka jämställdheten och tryggheten på vår gemensamma arbetsmarknad, vill man att Sverige ska förhålla sig kritisk och passiv i alla diskussioner som inte rör friheten för kapital och företagens möjligheter.

En tredjedel kvinnor saknar arbete

Vi menar att EU kan spela en viktig roll för att minska ojämlikheten och öka tryggheten för arbetstagare i unionen utan att lägga sig i nationell lagstiftning på området.

Redan före pandemin saknade en tredjedel av EU:s kvinnor ett arbete att gå till. Sysselsättningsgraden för kvinnor inom EU är 11 procent lägre än för män och i många länder i södra Europa är skillnaden i sysselsättningen mellan män och kvinnor över 20 procent. I Sverige har kvinnor 4 procent lägre sysselsättningsgrad än män.

Runt om i hela världen rapporteras det om att kvinnor blivit tvungna att jobba mindre eller sluta jobba helt när barnens skolor ställt om till hemundervisning. Enligt UN Women kan 25 års jämställdhetsarbete vara utraderat under det senaste året när det gäller möjligheten till egen försörjning.

EU:s jämställdhetsstrategi som antogs före pandemin måste integreras i alla EU:s politikområden. Oavsett om vi pratar om digitalisering eller klimatfrågan ska fokus vara på att fler kvinnor inom EU ska ha ett arbete.

Döden på jobbet

Samtidigt måste det bli säkrare att gå till jobbet. I EU dör ca 3000 personer varje år i arbetsplatsrelaterade olyckor. I Sverige visar statistiken att utländska arbetare som tillfälligt är stationerade i landet är överrepresenterade i den statistiken.

Det behövs gemensamma initiativ inom EU för att öka kraven på arbetsplatser. Vi socialdemokrater arbetar för att EU ska införa en nollvision för dödsolyckor i den kommande arbetsmiljöstrategin.

EU:s arbetsmarknad är under förändring, både på grund av nya beteenden under pandemin men också för att den gröna omställningen kräver att vi gör saker annorlunda. Många jobb inom unionen försvinner samtidigt som det skapas nya möjligheter i den gröna och digitala omställningen.

Vi välkomnar EU:s kompetensagenda som ser behovet av att satsa på utbildning och underlätta det livslånga lärandet. Vi har en gemensam arbetsmarknad och ett gemensamt ansvar för att dagens arbetare är redo för morgondagens jobb.

Minimilöner inget för Sverige

Låt oss också klarlägga detta en gång för alla, vi Socialdemokrater har alltid motsatt oss en utveckling där EU lägger sig i svensk lönebildning. Frågan om minimilöner har varit på EUs bord långt före sociala pelaren och vi har alltid motsatt oss ett direktiv för införandet av minimilöner.

Vi kommer inte ge upp vår kollektivavtalsmodell för EU-kommissionens välmenande, men för vår del kontraproduktiva, förslag om att höja de lägsta lönerna på den europeiska arbetsmarknaden.

Den svenska modellen med kollektivavtalade löner har varit gynnsam både för arbetstagare, arbetsgivare och hela det svenska samhället. Att slå sönder en modell som bidragit till att hålla upp goda lönenivåer i decennier kommer varken gynna arbetare i Sverige eller i Europa.

Vi socialdemokrater står fast vid att europasamarbetet inte bara ska omfatta spelregler för marknaden utan också schysta villkor för arbetare. Metoden ska vara tydliga mål och ambitioner. Lagstiftning i sociala frågor är i huvudsak en nationell kompetens och ska förbli så.