Den övergivna fjärdedelen

En fjärdedel av den politiska kartan utgörs av väljare som lutar åt vänster och traditionella värden. En gång i tiden var de i hög utsträckning socialdemokrater. I dag är många Sverigedemokrater. Kan och vill Socialdemokraterna göra något åt det?

Dessa väljare är inte onda halvfascister. De ser hur det tidigare samhällskontraktet brustit. ”Det starka samhället”, som skulle ge bra skola, ekonomisk trygghet vid sjukdom, god vård, en trygg ålderdom med en ”rejäl” pension och bra åldringsvård levererar inte. ”Dom” fick det nog bra, men inte ”Vi”. De ser inget Folkhem.

De är missnöjda med stor invandring, dålig integration, hög kriminalitet, bilfientlighet och flygskam.

De är missnöjda med stor invandring, dålig integration, hög kriminalitet, bilfientlighet och flygskam. De tappar fotfästet när deras traditioner och värdegrund förnekas med att det inte finns något svenskt kulturarv och att alla ska vara ”hen”.

De ”känner inte igen” dagens Socialdemokrati, som inte särskilt vänster och inte ett uttryck för deras värden. De stöts bort av Vänsterpartiets och Miljöpartiets Gröna/globala och alternativa budskap. De lockas till Sverigedemokraterna med ett kulturkonservativt budskap om traditionella och nationalistiska värden. Detta förklarar högerblockets styrka och vänsterns svaghet.

• Den vågräta axeln är den traditionella vänster-höger-skalan med kommunism och socialism åt V och konservatism, nyliberalism och fascism åt H.
• Den lodräta axeln gäller kulturella värden, där GAL står för Grön/Global, Alternativ, Libertär och TAN för Traditionell, Auktoritär, Nationell. Axeln visar också ”Vi” här nere och ”Dom” däruppe, eliten.

Partierna formerar sig grovt efter diagonalen H/TAN-V/GAL. Ovanför denna finns en övervikt av storstadsväljare, välutbildade och kvinnor, i synnerhet till vänster. Under diagonalen överväger snarare landsbygd, lägre utbildade och män, i synnerhet åt höger.

De konservativa - M, KD och SD - är ganska väl samlade men med nyansskillnader. M är mer H än TAN. KD står för kulturkonservatism och socialkonservatism. SD bygger på auktoritära och nationalistiska värderingar och populistisk anti GAL-politik, kanske något socialkonservativt men knappast nyliberalt, dvs mer TAN än H.

Januaripartierna ligger ovanför mitten på GAL-TAN-skalan. På V-H-axeln ligger de strax till höger om mitten. S placeras här eftersom partiets politik (i väntan på partikongress och valmanifest) utgörs av januariöverenskommelsen. Mp är högt på TAN-axeln och en bit åt vänster. C pratar om ”mitten” men intar en egen position som H/GAL. L har beslutat att byta konstellation, vilket innebär en flyttning åt TAN, snarare än åt H.

V är mest vänster och mest GAL, ett f d arbetarparti som nu är ett storstadsparti för välutbildade med övervikt av kvinnor.

Vem fyller tomrummet?

Det som inte finns är ett parti som vänder sig till ”vanligt folk” med ganska traditionella värderingar men med en vänsteranalys och en vänsterpolitik utan en identitetspolitisk och mångkulturell inriktning.

Kanske skulle detta kallas vänsterpopulism. Men troligen skulle det kunna locka väljare som gärna ser ett samhälle på deras sida.

Kanske skulle detta kallas vänsterpopulism. Men troligen skulle det kunna locka väljare som gärna ser ett samhälle på deras sida, som skulle känna igen sig och beskrivningen av deras problem och nog gärna skulle slippa dras över en kam med SD:s historia eller för den delen Trumps väljarbas.

Har socialdemokratin förutsättningar att göra detta?

Det skulle krävas klarhet på områden där GAL-TAN-perspektivet fått förvilla synen på klassintressen genom att identitetspolitik och postmodernistiskt tänkande tolkats som vänster.

Några exempel:

• Att vara mot okontrollerat arbetsutbud är väl inte höger utan vänster?
• Att vara mot fri rörlighet över gränserna är väl vänster och inte nationalism?
• Att vara för skydd av asylrätten och bra integrerande krav för utrikesfödda med uppehållstillstånd i Sverige är väl vänster men inte liktydigt med att vara för omfattande migration?
• Att ta parti för dem som drabbas av brott – till exempel sexuella övergrepp och mäns våld mot kvinnor, gängbrott och ekonomisk brottslighet - och att vilja bekämpa brottslighet med fler poliser med fler verktyg och förespråka längre straff för de dömda borde väl vara vänster?

Kan en socialdemokratisk politik närma sig mitten på GAL-TAN-skalan och flytta en bra bit åt vänster på V-H-axeln?

Frågan är viktig eftersom mer av det som skapat grunden för SD:s framgångar - och därmed högerblockets övervikt - inte lär motverka dessa.