Varför så tyst i SVT om EU:s klimatpolitik?

Nästan all klimatpolitik av betydelse formas på EU-nivå. Ändå saknades detta perspektiv helt i SVT:s senaste partiledardebatt.

Under klimatavsnittet i SVT:s senaste partiledardebatt hyllade samtliga partiledare i olika tonlägen de stora industrisatsningar som är på gång i norra Norrland – fossilfritt stål, järnsvamp, batterifabriker och annat. Lite förenklat förklarade den ena sidan att satsningarna beror på dådkraftiga företagare, den andra att det nog mest är statens förtjänst.

Bägge ståndpunkterna är nog i någon mening korrekta. Samtidigt är nog det viktigaste som svenska politiker gjort för att få igång satsningarna att man medverkat till europeiska regelverk som:

1. Gör det svindyrt och på sikt förbjudet för europeiska stålverk och gruvor att släppa ut koldioxid.
2. Tvingar biltillverkarna att steg för steg pressa ned bilars koldioxidutsläpp per kilometer på ett sätt som på sikt betyder att de måste skrota förbränningsmotorn.

EU är avgörande för klimatpolitiken

Man frågar sig varför ingen av regeringsföreträdarna i debatten – varken Stefan Löfven (S) eller Märta Stenevi (MP) – skröt om att den svenska regeringen under åren 2016–2018 faktiskt var drivande i det förhandlingsspel som ledde till en skärpning av utsläppshandelsreglerna. Denna reform förklarar i mångt och mycket varför styckpriset på utsläppsrätter nyligen översteg €50 för första gången någonsin.

Denna insats (liksom det ökande förtroende för att politiken numera är på allvar, som de senaste besluten om höjda ambitioner inom EU tycks ha spritt inom näringslivet) har självfallet varit avgörande för att banker och kapitalister nu, runtom i unionen, vågar satsa åtskilliga miljarder euro på den typ av projekt som SSAB, Vattenfall, LKAB, H2Green Steel (täcknamn för Volkswagen), Northvolt m.fl. lanserat.

Att EU-frågor numera är en central del av svensk inrikespolitik märks dock inte mycket i vare sig den politiska diskussionen eller i SVT:s debatter.

Det brukar hävdas att huvuddelen av vår lagstiftning numera på ett eller annat sätt är kopplad till EU-beslut. Vilka krav våra statsråd driver när EU:s ministerråd möts spelar därmed en ofantligt viktig roll för tillvaron för människor och företag i vårt land, för utvecklingen i hela regioner. Att EU-frågor numera är en central del av svensk inrikespolitik märks dock inte mycket av vare sig i den politiska diskussionen eller i SVT:s debatter. När tvingas partiledarna i direktsändning berätta vilken linje de skulle driva i olika EU-frågor om de hade regeringsmakten?

Varför inga frågor om klimatpolitik på EU-nivå?

Istället för besked om vilka krav på EU:s klimatpolitik respektive parti skulle prioritera i regeringsställning, tilläts partiledarna spilla debattid på ännu en tröttsam repris om framtiden för svensk kärnkraft. Detta trots att praktiskt taget allt inom EU:s klimatlagstiftning kommer att göras som under de närmaste åren, vilket lär fylla agendorna för tre-fyra statsråd.

När partiledarna fick frågan om de stödde tanken på att förbjuda ”bensin- och dieselbilar” räckte 5 av 8 (S, C, V, L, MP) upp handen. Spännande. Ett för Sverige otroligt viktigt beslut som kommer att både skapa och döda jobb, och ändra mångas vardag – men inget riksdagspartierna kan genomföra ens om de skulle bli helt eniga. Det krävs beslut på EU-nivå.

Hur många tittare fick chansen att förstå detta? Förstod intervjuarna? Partiledarna?