Överklassen måste drabbas av flygskam

Alexander Soto Runevall, ordförande för Demos - S-studenter vid Linnéuniversitetet, skriver om hur en liten del av världsbefolkningen står för majoriteten av utsläppen från flygresor. Det är dags att agera innan pandemin är över och flygtrafiken återgår till det normala.

En procent av världens befolkning står för hälften av flygets totala koldioxidutsläpp; att resa med flyg kan med det i åtanke betraktas som något av en elitaktivitet. Ett annat konstaterande som stärker bilden av flygresor som en elitaktivitet är att mindre än 20 procent av världens befolkning någonsin har rest med flyg i sina liv. Bara cirka elva procent av hela världens befolkning reste med flyg under 2018 och mindre än fyra procent reste internationellt. Av all den negativa påverkan som flygtrafiken har på klimatet är det en mycket liten del av flygresenärerna som står för majoriteten av utsläppen från passagerarflyget och dessa högfrekventa flygresenärer utgör inte mer än en procent av världens befolkning. De mest högfrekventa flygresenärerna väljer att göra över 300 resor under ett enskilt år; de flyger alltså nästan på daglig basis. Om detta går att läsa i en artikel Länk till annan webbplats. från Linnéuniversitetet.

Flygets utveckling beskrivs trots ovanstående konstateranden ibland som någonting som har sammankopplat stora delar av världens befolkning. Den sanna bilden är dock att det inte alls i första hand är fler som flyger utan det är de mest förmögna som flyger mer. Bland de individer runt om i världen som bidrar med mest utsläpp av växthusgaser är också flygresor den största posten. Innan den pågående pandemin lamslog världen så ökade flygtrafiken stadigt för varje år som gick. Denna stadiga uppgång har nu fått sig ett hack i kurvan, men när pandemin är över förväntas flygbranschen snart vara tillbaka på samma inslagna väg som tidigare. Till år 2050 uppskattas utsläppen från flyget att bli tre gånger så stora som de var precis innan pandemin slog till.

Dessa fakta borde få världens ledare att inkludera all flygtrafik i policyavtal som syftar till att reducera dess utsläpp av växthusgaser, men dessvärre är så icke fallet. Inte ens EU har valt att omfatta all kommersiell flygtrafik i sådana typer av avtal. Dessutom omfattas inget privatflyg av något policyavtal överhuvudtaget. Den åtgärd som dessutom anses vara den allra mest effektiva för att reducera utsläppen är en skatt på flygbränsle och en sådan skatt tillämpas i stort sett ingenstans i världen. Att flygbränsle inte beskattas bör ses som en subventionering av flygbranschen och dess utsläpp.

Allt detta är absurt givet den mycket allvarliga och akuta situationen med klimatet. Sverige bör göra allt för att få EU att verka för att omfatta all flygtrafik i policyavtal, i Europa och globalt. Policyavtal räcker dock inte; det krävs ett paket med åtgärder för att få flyget att bära sina egna klimatkostnader. En skatt på flygbränsle är en, men ännu mer behövs. Det är oerhört tydligt att de mest förmögna överutnyttjar flyget. Även i övrigt är det de som bidrar mest till klimatförändringarna genom sin konsumtion och livsstil.

För att ändra de högfrekventa flygresenärernas beteenden behöver det bli mindre bekvämt och attraktivt för dessa att välja flyget. En åtgärd för att åstadkomma detta är att förbjuda servering av alkohol på flygplatser och flygplan. En annan är att begränsa tillgången till och nyttjandet av lounger. Givet det extra utrymme som säten i första klass tillsammans med affärsklass upptar, jämfört med säten i ekonomiklass, kräver säten i premiumklasserna ungefär fem gånger mer energi vid resa. Biljettkostnaden för säten i premiumklasserna behöver därför höjas för att minska efterfrågan på dessa. Ett sätt att öka denna kostnad är att skatten på biljetter till säten i premiumklasserna höjs kraftigt.

Nu när pandemi fortfarande råder och människor ännu inte har återgått till gamla beteenden är det rätt tidpunkt att genomföra ett åtgärdspaket likt ovanstående föreslaget. Vi kan inte fortsätta subventionera flygets fortsatt ökande utsläpp när vi har kunskap om dess ohyggliga konsekvenser.