Vad händer när man skapar pengar?

Den expansiva penningpolitiken gynnar kapitalet men leder till mer ojämlikhet, skriver Misha Voss Gustavsson.

Klassklyftorna i Sverige har ökat kontinuerligt sedan 1990-talet. Likt många samhällsförändringar är det svårt att peka på en enskild orsak till detta. Förklaringarna till orsaken är många i samhällsdebatten. De tenderar att vara någon av följande: nyliberalismen, globaliseringen, avskaffandet av skatter, avregleringarna eller invandringen. En förklaring som är nästintill obefintlig i debatten är hur Sveriges (och världens) expansiva penningpolitik bidrar till att öka klassklyftorna. Detta behöver debatteras och utredas, förutsatt att vi strävar efter ett ekonomiskt jämlikt samhälle.

Kapitalets växande andel

Anledningarna till de ökade klassklyftorna i Sverige är inte främst ett resultat av löneskillnader mellan olika yrken. Visst finns de skillnader, men dessa har inte förändrats så mycket sedan 1990-talet. Samtidigt har vi en höginkomstskatt som verkar för att utjämna de största inkomstskillnaderna. Förklaringen till de ökade klassklyftorna är snarare ett resultat av oproportionerliga värdeökningar av kapital jämfört med lön. Mängden kapital i form av bostäder, aktier och mark som en svensk medellön kan köpa har kontinuerligt minskat.

På längre sikt är effekten ökad belåning, depreciering av kronan och ökat relativt värde på kapital

Detta skapar tre grupper av medborgare. De som inte äger någon form av kapital (förlorarna). De som äger lite kapital i form av sin bostad, sommarhus och kanske lite aktier. Det går att argumentera för att de har blivit vinnare på detta, eftersom de har tjänat oerhört mycket på att endast bo. Samtidigt måste man ta med i beräkningen att de behöver någonstans att bo. Den tredje gruppen, vinnarna av den expansiva politiken, är kapitalägarna. De äger stora mängder kapital antingen genom att ha ett antal fastigheter, mycket aktier eller ägarandelar i företag och/eller mark. Det stora problemet utifrån ett samhällsperspektiv, utöver klassklyftorna, är att en ojämn värdeökning av kapital kontra arbete minskar incitament för arbete och ökar incitament för ägande. Ägande i sig skapar inte produktivitet i samma utsträckning som produktion av arbete och driver inte samhället framåt i samma uträckning.

Den expansiva penningpolitiken

Syftet med en expansiv penningpolitik är att stimulera ekonomin genom att göra det fördelaktigt att låna pengar genom att erbjuda låga räntor vilket i sin tur främjar investeringar och konsumtion. Förenklat innebär en expansivpenningpolitik att man digitalt skapar pengar.
I Sverige så skapades 15 procent av alla kronor som finns i omlopp genom tiderna under år 2020 Länk till annan webbplats.. I USA var motsvarande siffra Länk till annan webbplats. runt 25 procent. Att expandera antalet kronor i denna utsträckning är något som har kännetecknat svensk politik i två decennier. Detta har på kort sikt stimulerat ekonomin, och fått oss att undvika ekonomiska recensioner. På längre sikt är effekten ökad belåning, depreciering av kronan och ökat relativt värde på kapital.

Det man egentligen gör när man skapar mer pengar är att man minskar det relativa värdet på pengar, värdet deprecierar. Desto fler pengar som finns, desto mindre värd är en enskild krona. Med andra ord, man skapar inflation. Problemet i dagsläget är att man endast kallar konsumentprisindex för inflation, alltså en korg av konsumtionsvaror likt mjölk, tv, bil och liknande. Priset på dessa pressas ner av t.ex. globalisering, offshore och automation. Samtidigt så bortser man från att ha med några former av kapital, t.ex. bostad, värdet av företag (börsen), land eller guld i KPI- måttet. Detta gör det missvisande att använda KPI som ensamt mått för inflation.

Ökad obalans mellan kapital och konsumtionsvaror

Vi har alltså hamnat i en situation präglad av låg inflation på konsumtionsvaror och hög på kapital. Problemet med detta är att man vid lönesättning beräknar löneökningar kopplat till inflationen på konsumentprisindex. Detta har varit rimligt i perioder då priset på kapital och konsumentvaror ökade likt varandra. Men i ett klimat som detta, då kapitalvaror ökar med 7 till 10 procent årligen samtidigt som konsumtionsvaror ökar med någon procent, så leder det till urholkande av löners värde. Detta skapar förutsättningar som gör det mycket mer lönsamt att äga och spekulera på kapital än att tjäna pengar genom lön. Klassklyftorna ökar och kommer kontinuerligt att fortsätta öka, så länge vi deprecierar värdet av kronan, vilket den amerikanska federalbanken, Europeiska centralbanken, och med högsta sannolikhet även Sveriges Riksbank, kommer att försätta med.

Vägen framåt

Det finns begränsat utrymme för vad Sveriges Riksbank kan göra åt problemet, då de inte kan sänka räntan och föra en mindre expansiv penningpolitik om de är ensamma på den internationella marknaden att göra detta. Annars skulle det föra Sverige in i ett dåligt ekonomiskt läge, där investeringar flödade ut och valutan skulle växa sig så stark att exportindustrin skulle bli väldigt negativt påverkat. Vad man däremot kan göra är att börja diskutera problemet och informera allmänheten om att alla världens valutor deprecierar och tappar värde. Deprecieringen av valutan är också förklaringen till att bostadspriserna och börsen är på rekordhöjder under en pandemi. Det är inte så att företagen, har blivit mer produktiva utan det är snarare att det vi mäter företagen i ”pengar” har tappat värde, vilket får det att se ut som att börsen stiger och företagen är mer värda. Dominerar vi t.ex. börsen i guld sedan 80-talet så har den stått stilla. Det vi även bör göra är att ifrågasätta hur väl vår nuvarande valuta fungerar, då pengarna inte är knutna till något reellt, förutom statens våldsmonopol och den allmänna tilliten.

Ett intressant spår att undersöka kan vara potentialen i någon form av kryptovaluta. Framtiden är digital och baserad på kod och data. Det är inte orimligt att tänka sig att lösningen finns att hitta inom den sektorn. Det vi däremot kan göra idag, är att beskatta kapital mer och lön mindre, för att utjämna skillnaderna. För deprecieringen av valutan kommer inte avstanna, kapital kommer fortsätta att växa. Därför är det bästa vi kan göra är att försöka göra så att alla får ta del av ”ökningen” på värdet av kapital.