Demokratin måste få kosta

Regional utveckling är nyckeln till ett fredligt samhälle, och det är på tiden att vi blir konkreta. Att utlokalisera myndigheter och göra nya strategier är bra, men det är långt ifrån tillräckligt, skriver Erik Bergkvist, europaparlamentariker.

Sverige och hela världen står inför utmaningar av en aldrig tidigare skådad storlek. Den största utmaningen är klimatförändringarna, det krävs både svåra beslut och uppoffringar för att minska vår klimatpåverkan. Uppoffringar kommer inte gratis, de möjliggörs först när medborgare har ett grundläggande förtroende för samhället och känner sig som en del av samhällsbygget. Tyvärr går utvecklingen just nu åt fel håll.

Sverige och Europa dras idag isär, människor känner sig utanför och populistiska partier får en grogrund. Pandemibekämpningen har med all rätt fått kosta vad som krävs. Att klara demokratin kan inte ses som mindre viktigt, och de resurser som krävs för att hålla ihop samhället kan inte vänta.

Sverige speciellt i EU

De flesta av Sveriges regioner är befolkningsmässigt små och geografiskt stora jämfört med andra europeiska regioner. Region Västerbotten är till exempel dubbelt så stor som hela Belgien, men med ungefär en trettiondel så stor befolkning. Det skapar speciella förutsättningar och resulterar ofta i regioner med en långsam eller till och med negativ befolkningsutveckling. Det finns flera anledningar till det, men så kan det inte fortsätta.

Många av Sveriges regioner halkar allt mer efter. Det finns till och med tecken på att region Stockholm är på tillbakagång då tillväxt inte längre sker automatiskt i Europas huvudstäder. Allt mer talar för att Öresundsregionen tar över som nordens motor och mittpunkt. Det är oroande för Stockholm samtidigt som det är en viktig utveckling i Öresundsregionen som bör uppmuntras.

Förslag för verkliga resultat

Nyligen presenterade regeringen en ny strategi för regional utveckling. Strategier är bra och viktiga, men för att göra skillnad på riktigt behöver de kombineras med konkreta åtgärder. Nu är det dags att skrida till verket. Jag ger exempel på fyra förslag som skulle leda till verkliga resultat.

Skapa en regionalt ägd och kontrollerad investeringsfond för att öka investeringar ute i regionerna. Kapital är sällan så rationellt som vi tror, det behövs lokalt ägt eller kontrollerat investeringskapital för att öka lokala investeringar. Varje region borde ges statliga medel för att instifta en regional investeringsfond, en bra start skulle vara på 50 miljarder kronor. Det kan sen polas med resurser från regionala aktörer och investerare. Det viktiga är att regionen kontrollerar investeringsfonden och får stora frihetsgrader att använda pengarna där de behövs som mest för att främja regionens tillväxt. Sveriges tillväxt är enbart summan av den tillväxt som sker ute i regionerna.

Satsa på den öst-västliga infrastrukturen. Många av våra infrastruktursatsningar handlar om att förbättra kommunikationerna mellan nord och syd, men vi har mycket att vinna på att även tänka öst-västligt. Att bättre koppla samman Sverige med Finland, Danmark och Norge skulle bland annat ge bättre tillgång till Norges atlanthamnar och underlätta regionalt samarbete med alla våra nordiska grannar. Nästan alla Sveriges regioner har en lands- eller havsgräns mot ett annat land, och söker ständigt nya samarbeten. Ett av flera intressanta öst-västliga projekt som borde aktualiseras är en fast förbindelse mellan Helsingborg och Helsingör. Men det behövs också fler funktionella järnvägsförbindelser till Norge och norska hamnar, en utveckling av Arlanda och en fast förbindelse mellan Vasa och Umeå. Bättre förbindelser skulle stärka Sveriges samlade konkurrenskraft. Den här typen av projekt stärker också EU:s konkurrenskraft och skulle med stor sannolikhet få stöd av EU-medel.

En ökad kommunalekonomisk utjämning är helt nödvändig. Kommuner och regioner är viktiga arbetsgivare och motorer på många ställen, de har viktiga funktioner i välfärdsbygget, men idag ser vi ofta hur kommuner med hög kommunalskatt också har den sämsta ekonomin. Detta trots det nuvarande kommunalekonomiska utjämningssystemet. Systemet måste ses över för att på riktigt ge kommuner och regioner likvärdiga möjligheter att klara sina åtaganden i hela landet.

Att kunna bygga och bo attraktivt är viktigt för att attrahera människor. Idag är det nästan omöjligt att bygga i de attraktivaste och ofta vattennära lägena. Det är till och med så att ju glesare en region är, desto svårare är det ofta att få vattennära bygglov. Ett exempel är Arjeplogs kommun med drygt tre sjöar per invånare, trots det är det nästintill omöjligt att bygga vattennära. Strandskyddet måste ses över, med utgångspunkt att vattennära byggande ska gå under samma regelverk som annat byggande.

Att regionerna utvecklas är bra för hela Sverige och avgörande för både konkurrenskraft och tillväxt. Vi behöver en politik som gör att vi håller samman, på riktigt.