S klimatpolitik höjer ambitionerna - de högerkonservativa vill bromsa

Socialdemokratisk klimatpolitik har höga ambitioner och har gett resultat i både Sverige och EU trots högerkonservativa krafter som vill bromsa utvecklingen. Detta skriver EU-parlamentariker Jytte Guteland (S) och riksdagsledamöterna Hanna Westerén (S) och Marlene Burwick (S).

Sverige ska gå före i klimatomställningen. Det betyder att vi inte bara ska pressa ned utsläppen och bli världens första fossilfria välfärdsland, utan också hjälpa andra länder att ställa om genom EU-samarbetet och vår export som också skapar nya gröna jobb i Sverige.

Ingen enskild person, inget enskilt företag och inget enskilt land kan åstadkomma det som krävs för att nå klimatneutralitet på egen hand. Klimatomställningen klarar vi bara tillsammans. Därför har vi socialdemokrater varit drivande i att förhandla fram en historiskt ambitiös klimatlag för hela EU. Europa ska bli världens första klimatneutrala kontinent. Den nya klimatlagen lagfäster den ambitionen och stakar ut vägen dit.

Vi fick i förhandlingarna om klimatlagen igenom att 57 procents nettoutsläppsminskningar till år 2030 blir verklighet (55 procent i lagen och resten genom direktivet för mark- och skogsutsläpp). Vi säkerställde att ett oberoende vetenskapligt klimatråd ska instiftas och utvärdera klimatpolitiken, vi fick på plats en växthusgasbudget på EU-nivån och vi fick fram skrivningar om negativa utsläpp efter år 2050. Det nya ramverket innebär en kraftig ambitionshöjning från den tidigare förda politiken.

Det är ingen hemlighet att vi hade ännu högre ambitioner för en politik mer i linje med Parisavtalet, men tyvärr var det för många högerkonservativa krafter som bromsade. Hade inte progressiva krafter – som vi socialdemokrater och våra systerpartier – fungerat som blåslampor hade slutprodukten blivit en helt annan.

Hade Moderaterna fått bestämma skulle ambitionen till år 2030 varit betydligt lägre, vi hade inte haft ett vetenskapligt klimatråd för att stärka forskningens roll i klimatarbetet och vi hade inte heller haft en koldioxidbudget som ska reglera hur mycket EU kan släppa ut för att ligga i linje med Parisavtalet. Hade Sverigedemokraterna fått bestämma hade vi inte haft en klimatlag över huvud taget, de röstade emot förslaget i Europaparlamentet. Inte så förvånande eftersom de även var emot att Sverige skulle ansluta sig till Parisavtalet vid omröstningen i riksdagen.

Det oroar oss att de högerkonservativa partierna och medlemsstaterna fortfarande är så motsträviga så fort det ska presenteras nya skarpa åtgärder. Ulf Kristerssons regeringsalternativ riskerar att förlama den pådrivande kraft inom klimatförhandlingarna som Sverige faktiskt är både inom EU och globalt.

Detta är särskilt oroande just nu, när en rad nya lagstiftningsförslag för att uppnå klimatmålen ska presenteras på EU-nivå. Lagförslagen - som rör allt ifrån utvidgning och skärpning av utsläppsrättshandeln som reglerar industrins och energisektorns utsläpp, införandet av koldioxidtullar till bättre standarder för personbilar - är helt beroende av att några av EUs medlemsstater är klimatambitiösa och vågar gå före. Det är dessutom viktigt såväl för jobb och välfärd som för vår planet att omställningen sker i tid.