Välkommet besked med ny EU-klimatlag

Efter ett långt förhandlingsarbete är nu EU:s nya klimatlag antagen, ett rejält lyft jämfört med nuvarande nivå. Det skriver Jytte Guteland (S), Europaparlamentets huvudförhandlare för EUs klimatlag.

Idag röstade Europaparlamentet om att slutgiltigt anta EUs klimatlag - den färdplan som ska ta Europa till att bli världens första klimatneutrala region senast år 2050. Det är ingen liten förändring för EU-samarbetet, som ursprungligt var en kol- och stålunion.

Förhandlingarna om den nya lagen har varit långa och stundtals besvärliga, men det vi har på bordet nu är en ambitiös förordning som kommer att innebära de övergripande målen för klimatpolitiken blir rättsligt bindande i alla EUs medlemsländer.

Jag fick förtroendet att leda Europaparlamentets arbete med förordningen. Arbetet har förts nära nog parallellt med pandemin. Det startade i mars 2020. Greta Thunberg var en av de sista besökarna som blev insläppt i Europaparlamentet för att ge sin reaktion inför presentationen av EU-kommissionens förslag till klimatlag. Veckan efter var den allmänna smittspridningen av Covid-19 ett faktum och parlamentet ställde in all sin fysiska verksamhet.

Gretas Thunberg var, under sitt besök, tuff i sin kritik och menade att Kommissionens förslag var att ”ge upp” inför det nödläge för klimatet som vi befinner oss i. Thunbergs kritik var viktig för att sätta press på alla EUs institutioner.

I april 2020 startade vi arbetet med att skriva den första rapporten till miljöutskottet. Många menade att det skulle vara omöjligt att få igenom en ambitiös klimatlag med tanke på pandemin. Jag var dock fast övertygad om att vi nu måste bekämpa två kriser samtidigt - hälsokrisen och klimatkrisen. Om något, så stärkte pandemin min åsikt att detta var den rätta vägen.

Jag bestämde mig för att för att gå ut hårt med skarpa förslag bland annat om att minska utsläppen till år 2030 i linje med Parisavtalet, införandet av en växthusgasbudget samt ett oberoende klimatråd för att utvärdera klimatarbetet. Efter tuffa förhandlingar kunde Europaparlamentet i oktober 2020 anta sin mest ambitiösa position i klimatfrågan någonsin.

Under hösten inledde vi förhandlingar med det tyska ordförandeskapet. De var starkt begränsade och fick inte sitt fulla mandat att förhandla förrän i december. Vi från Europaparlamentet stod som galopphästar i fållan, ivrigt väntande. Vi fick vänta till våren för att istället förhandla med det portugisiska ordförandeskapet. Under våren hade vi sedan sex ytterligare förhandlingar och lyckades nå framsteg på flera områden men fortfarande fick vi inte rådet att vilja röra sig mer framåt gällande målet till år 2030.

21 april 2021 höll vi den sista förhandlingen. Sent inpå småtimmarna var läget fortfarande låst. Medlemsstaterna hade redan givit upp betydligt mer än de från början trodde var möjligt. Jag och parlamentet var dock fast beslutna att inte sluta kämpa för klimatet. Den stora elefanten i rummet var målet till år 2030. Med hög press att få till en deal före klimattoppmötet med USA fortsatte dock förhandlingarna.

Vi lyckades öka reduktionstakten och enades till slut om utsläppsminskningar av växthusgaser med minst 55 procent, jämfört med år 1990. Detta inkluderar så kallade kolsänkor, alltså ökat upptag av koldioxid. Vid sidan av lagen fick vi också en överenskommelse om ökade ambitioner för kolsänkorna, som i veckan ska presenteras av EU-kommissionen genom en deklaration, i praktiken landar målet därför närmre 57 procent. Stora vinster för klimatet är att vi i lagen instiftar ett oberoende vetenskapligt klimatråd i EU, liknande det svenska klimatpolitiska rådet. Det kommer att stärka vetenskapens roll i EUs klimatarbete betydligt. Lagen innehåller också att EU ska besluta om ett nytt mål för år 2040, att vi ska införa en koldioxidbudget för att stämma av hur vi klarar Parisavtalet och att vi efter vi har uppnått klimatneutralitet också ska ha negativa utsläpp.

Det är väldigt positivt att Europaparlamentet nu har antagit denna nya historiska klimatlag. Klimatlagen är nyfödd men den kommer att växa sig allt starkare, bland annat genom vetenskapsrådets roll och växthusgasbudgeten. Nästa månad presenterar EU-kommissionen det stora klimatpaketet med sektoriell lagstiftning. All denna lagstiftning ska nu läggas i linje med den ökade reduktionstakten som klimatlagen innebär. Det kommer innebära större reformer än tidigare för många sektorer. Rätt utformat kan EU fortsätta att ta den globala ledarrollen inför höstens klimattoppmöte COP26, i Glasgow. Fönstret är öppet för förändring. Låt oss insupa den nya syresättningen i rummet och starta resan mot ett klimatneutralt Europa.