Det är inte vår uppgift att styra kyrkan

Partipolitiken har en viktig roll att spela i samhället. När det gäller kyrkovalet bör dock Socialdemokraterna och andra partier avstå från att engagera sig. Det skriver Tara Twana, socialdemokrat och styrelseledamot i Humanisterna.

Ska Socialdemokraterna vara ett tydligt sekulärt parti som alla kan känna sig hemma i? I så fall bör vi sluta ställa upp i kyrkovalet – det är ett onödigt val att lägga våra resurser på.

Socialdemokraterna har varit involverade i kyrkopolitiska val under många decennier men i dagsläget finns det färre anledningar för oss att kandidera till sådana förtroendeposter. De enda andra riksdagspartier som ställer upp i kyrkovalet är Sverigedemokraterna och Centerpartiet. Sedan Svenska kyrkan skildes från staten har det inte funnits några strategiska skäl till att engagera sig i kyrkopolitiken. Genom att bedriva en kyrkovalskampanj kan det i stället uppfattas som att vi tar ställning för ett specifikt religiöst samfund bland flera. Socialdemokraterna ska, menar jag, vara sekulärt. Detta eftersom en stor del av våra väljare inte identifierar sig som kristna. Alla – oavsett tro eller icke-tro – ska känna sig välkomna.

Socialdemokraterna ska däremot inte hjälpa en missionerande religion att få fler anhängare.

Ett sekulärt parti ska därför inte delta aktivt i ett religiöst samfunds inre processer. Om vi som parti ställer upp i Svenska kyrkans val innebär det att partiet är med och styr kyrkan. Socialdemokraterna ska givetvis ändå fortsätta kämpa för varje persons rätt till religiöst utövande, men också motverka religiös indoktrinering i skolvärlden och civilsamhället och bekämpa inskränkningar av kvinnors fri- och rättigheter. Vi socialdemokrater kommer aldrig vika oss för de religiösa krafter som vill förstöra eller underminera vårt demokratiska samhälle.

Socialdemokraterna ska däremot inte hjälpa en missionerande religion att få fler anhängare. Svenska kyrkan arbetar aktivt för att omvända fler till sin religion. Genom att ta plats i kyrkans beslutande organ verkar Socialdemokraterna för fler medlemmar åt detta samfund. Det är inte vårt partis uppdrag att hålla uppe religiösa trossamfunds medlemstal, något vi gör genom att medverka till att Svenska kyrkan (och ett antal andra – betydligt mindre – religiösa samfund) får hjälp av Skatteverket med att årligen driva in cika 13 miljarder (!) kronor i medlemsavgift via skattsedeln.

Värna åtskillnaden mellan kyrka och stat

Vårt parti var drivande i att separera kyrkan från staten och vi ska inte ställa upp i kyrkovalet enbart för att vara med och bestämma i så många olika sammanhang som möjligt. Tvärtom bör vi vara väldigt försiktiga med att partipolitisera hela det svenska samhället. Partipolitiken fyller sin viktiga roll i de offentliga organen, men bör i övrigt vara noga med var och när den engagerar sig formellt. Vi vill ju till exempel inte se ett samhälle med socialdemokratiskt styrda idrottsföreningar eller bostadsrättsföreningar.

Många menar att vi, genom att engagera oss i kyrkovalet, kan bidra till att slänga ut Sverigedemokraterna från kyrkan. Men Socialdemokraternas deltagande i detta val håller tyvärr inte Sverigedemokraterna borta från kyrkan. Tvärtom legitimerar vi, genom vårt deltagande, att främlingsfientliga partier kan flytta fram sina positioner i Svenska kyrkan. Väljer vi att avstå blir det enklare för Svenska kyrkan att göra om valet så att inte heller Sverigedemokraterna kan ställa upp.

Detta hindrar naturligtvis inte att enskilda, kyrkoengagerade socialdemokrater fortfarande skulle kunna gå samman i nomineringsgrupper och ställa upp i valen till församlingar, stift och/eller kyrkomöte. Med sina värderingar kan de påverka kyrkan i rätt riktning. Socialdemokraterna har även tidigare kunnat påverka kyrkan positivt då man exempelvis arbetat för att fler kvinnor ska bli präster samt att samkönade par ska kunna gifta sig i kyrkan.

S representerar inte bara protestanter

Men vår officiella partiposition bör vara att hålla isär religion och politik. Att engagera sig i kyrkovalet innebär att en protestantisk luthersk trosinriktning får en privilegierad särställning. Svenska kyrkan är – med sin nya relation till staten – inte längre en ”folkkyrka” som vi behöver engagera oss i. Den är heller inte öppen för alla – socialdemokrater med andra trosinriktningar kan inte bli valda och därmed heller inte vara med och bestämma i kyrkans beslutande organ. För andra aktiva i partiet är det lätt att ifrågasätta varför så mycket av resurser, tid och kraft går åt till något som inte omfattar alla partimedlemmar.

Om vi som parti ska vara relevanta för icke-protestantiska svenskar måste vi tydligt visa att vi inte favoriserar en trosuppfattning framför andra. Sluta lägg resurser på kyrkovalet och använd pengarna till något som berör och engagerar alla.