Kärnkraften behövs

Kärnkraften är nödvändig för såväl samhällets elförsörjning som för att uppnå Sveriges klimatåtaganden, skriver Taake Aanstoot och Karolina Lisslö Gylfe från Ekomodernisterna.

Elsituationen i Sverige är hårt ansträngd. Även under blåsiga dagar har elpriset legat över tre kronor per kilowattimme de senaste veckorna. Karlshamnsverket har varit aktiverad på halvfart vid flera tillfällen under veckan. Det finns i det här läget en påtaglig risk för avkortning, alltså att elen måste stängas av. Alternativet är att företag får betalt för att stänga ner sin produktion. Då har ändå inte vintern börjat på riktigt än, Ryssland har inte helt stoppat gasleveranser till Tyskland och det är inte vindstilla.

Svenska kraftnäts kraftbalans för vintern 2021/2022 visade sig vara utdaterad redan i september. Dagens elmarknad skapar dessutom incitament att ha underproduktion eftersom det driver upp priserna och eftersom el inte går att lagra. Det startas elverk för att det är billigare än att köpa el på vissa håll.

Hela samhället behöver el

Elsystemet är alla moderna länders viktigaste infrastruktur. Det är grunden för vår välfärd och för vårt välstånd. Skolor, sjukhus och industrier förlitar sig på att produktionen både fungerar och är rimligt prissatt. Det är elen som är grunden i att klara alla våra klimatåtaganden; det är med el vi kan elektrifiera transporter, det är med stora mängder planerbar el vi kan framställa vätgas för att producera fossilfritt stål, konstgödsel samt så kallade elektrobränslen, som kan göra flyget och sjöfarten klimatneutrala. Det är med stora mängder ren planerbar el vi kan sätta ett stoppdatum för import av fossila bränslen.

Planerbar el kan produceras på fyra olika sätt: med fossila bränslen, vattenkraft, biomassa och kärnenergi. Fossila bränslen och biomassa har för stora utsläpp av koldioxid för att vara ett alternativ, utöver att biobränslen driver skogsavverkning och monokulturer. Vattenkraften går i princip inte att bygga ut i Sverige och det finns omfattande problem med ekologisk kvalitet i de floder och älvar där vattenkraften är utbyggd.

Välskött kärnkraft har en tillgänglighet på över 90 procent och drabbas inte av korrelerade avbrott, till skillnad från väderberoende kraft

Kvar finns då bara kärnkraften. Det är den kraftkälla som har lägst koldioxidutsläpp över hela livscykeln (5gr/kWh), minst markanvändning och tar hand om allt sitt avfall Länk till annan webbplats., från vaggan till graven. Välskött kärnkraft har en tillgänglighet på över 90 procent och drabbas inte av korrelerade avbrott, till skillnad från väderberoende kraft. Det är tillräckligt ofta vindstilla över stora delar av Europa samtidigt – det har både denna höst och energiforskningen tydligt visat.

Fram till det första påtvingade elavbrottet finns en bra möjlighet för den nya regeringen att återta initiativet och vissa att man vill säkra elförsörjningen.

Mer behöver göras

Ett första viktigt steg kom onsdagen den 8 december, när Sveriges väl pålästa klimat- och miljöminister Annika Strandhäll (S) meddelade att regeringen avser fatta beslut om slutförvaret för kärnbränsle i slutet av januari. Detta besked var inte bara välkommet, utan helt nödvändigt för att säkerställa kärnkraftverkens drift på kort sikt.

Men fler åtgärder behöver vidtas. Detta inkluderar bland annat:

• Utred hur mycket planerbar kraft vi behöver för att kunna sätta stopp för import av fossila bränslen.

• Gör klart för EU att kärnkraft måste finnas med i taxonomin för hållbara investeringar.
  

• Tilldela Strålsäkerhetsmyndigheten resurser så de är redo att hantera ansökningar för nya kärnkraftverk.

• Ändra ägardirektiven till Vattenfall, och tydliggöra att stabil effektförsörjning för hela samhället är prioriterat.

• Ändra svensk lag så att ny kärnkraft kan byggas av andra än Vattenfall och Uniper, och på fler platser i landet än Ringhals, Forsmark och Oskarshamn.

Kärnkraftens pris är primärt beroende av låneräntan Länk till annan webbplats. och vid rimlig ränta mycket konkurrenskraftigt samt med hög kapacitetsfaktor. Vi borde därför upprätta finansinstrument för långsiktiga investeringar i kärnenergi, så att kraftbolag som investerar i kärnkraft kan låna på samma villkor som producenter av förnybar energi. Ett mål bör vara att skapa långsiktig politisk säkerhet för kärnkraften för att ytterligare sänka finansieringskostnaderna.

Välfärden, hushållens ekonomi, industrins förutsättningar och klimatomställningen hotas alla av ett elsystem som saknar planerbar el. Regeringen måste visa på fortsatt handling och snabba beslut att den förstår det – och är beredd att agera för en ny inriktning.