Den socialdemokratiska opinionsportalen

Bild av Sharomka från Shutterstock

Är äktenskap bara ett äktenskap?

Äktenskap är en fin instutition, men vigselrätten och myndighetsutövandet behöver ses över menar Anton Sanchez Sulejmani från S-studenter i Uppsala (Laboremus).

Äktenskap. Det är ett ord som för många människor symboliserar och betyder oerhört mycket. För många väcker det bilder om kärlek och att få spendera livet med den person man älskar. Äktenskap är en oerhört fin institution som har varat genom århundraden och som finns i nästintill alla kulturer och religioner.

Samtidigt, som alla institutioner, blir äktenskapet med jämna mellanrum ifrågasatt och omdebatterat. Vad innebär egentligen ett äktenskap är en fråga som samhällen med jämna mellanrum ställer sig själva. Väldigt länge var äktenskapet i västvärlden ett band mellan en man och en kvinna som endast kunde avbrytas vid den enes död. Sedan bestämde vi oss för att det inte var det och att det skulle gå att avbryta äktenskapet om parterna ville det.

Äktenskapet som institution är således inget konstant utan, precis som mycket annat i samhället, något i kontinuerlig förändring.

Äktenskapet som institution är således inget konstant utan, precis som mycket annat i samhället, något i kontinuerlig förändring. Något som däremot kan sägas vara relativt konstant är att äktenskapet betyder väldigt mycket för många människor och när en omformulering av äktenskapet sker rör det nästintill alltid upp starka känslor.

Men bara för att något rör upp starka känslor och rör en institution som många har starka åsikter om betyder det inte att socialdemokratin inte bör diskutera frågan. Frågan om samkönade äktenskap var en fråga som rörde upp starka känslor i samhället. Socialdemokratin stod dock fast vid sin ståndpunkt om allas lika värde förde inte det i lagstiftningen.

När äktenskapet väl gjordes könsneutralt 2009 förändrades återigen samhället syn på äktenskapet. Nu fick två personer av samma kön möjligheten att ingå i den institution som för många betyder väldigt mycket. Detta var ett stort steg för homosexuellas rättigheter i Sverige och det gläder mig att socialdemokratin förde kampen i riksdagen.

Trossamfund som hade fått tillstånd att vara myndighetsutövande sade nu högt och tydligt att de tänkte ignorera en ändring av äktenskapet som samhället, genom de folkvalda riksdagsledamöterna, bestämt sig för.

Dock valde man att behålla systemet kring själva vigselrätten när äktenskapet blev könsneutralt. Det vill säga systemet med att låta trossamfund inneha rätten att utfärda vigslar. Detta fick omedelbart konsekvensen efter förändringen av äktenskapet att flera trossamfund informerade samhället att det inte alls tänkte viga samkönade par. Trossamfund som hade fått tillstånd att vara myndighetsutövande sade nu högt och tydligt att de tänkte ignorera en ändring av äktenskapet som samhället, genom de folkvalda riksdagsledamöterna, bestämt sig för.

Vikten av institutionen äktenskapet för den homosexuella kampen för lika rättigheter kan vara svår att förstå utan en djupare inblick i den. Det handlar kanske till ytan om allas rätt att älska vem de vill, vilket inte ska förbises. Däremot handlar det minst lika mycket om förändringen av makthierarkin som råder mellan heterosexualiteten och homosexualiteten, själva heteronormativiteten. Äktenskapet som institution är så djupt inrotat i heteronormativiteten att kampen om äktenskapet nästintill alltid har handlat om homosexualitetens strävan efter ett erkännande av likheten med heterosexualiteten. Strävan efter att få bli sedda som jämlika och inte en avart som bör förpassas från samhällsnormen.

När trossamfund högt deklarerar att de minsann inte tänker viga samkönade par är det således en deklaration om att äktenskapet är något som bör hållas från de homosexuella.

När trossamfund högt deklarerar att de minsann inte tänker viga samkönade par är det således en deklaration om att äktenskapet är något som bör hållas från de homosexuella. Det är ekon från heteronormativitetens syn på homosexualitet som något annat, en oroväckande främling som bör förkastas av samhället och hållas borta. Det är därför svårt att förstå varför samhället tillåter organisationer som ignorerar statens lagstadgade syn på vilka som får ingå ett äktenskap att utföra myndighetsutövning. Det blir en statlig sanktionering av såväl diskriminering som heteronormativa föreställningar.

En enkel lösning på detta torde sig vara att följa den modell som bland annat finns i Frankrike och Chile där man inte erkänner religiösa äktenskap som lagligt bindande. Religiösa äktenskap existerar fortfarande i såväl Chile som Frankrike men staten är den enda aktör som får utföra lagligt bindande äktenskap. En sådan lösning skulle både frigöra trossamfunden från att ”behöva” viga samkönade par samt säkerställa att staten inte sanktionerar heteronormativa och diskriminerande föreställningar.

För precis som patriarkatet är heteronormativiteten något som är djup inrotat i samhället och kommer var precis lika svårt att förändra.

Man kan argumentera mot att detta skulle röra upp folks känslor och provocera i onödan. Dock finns det många saker här i världen som är både omtyckta och värdefulla för många och där en förändring skulle provocera. Men bara för det betyder det inte att man inte behöver diskutera frågan. Förändringar som rör äktenskapet, och i synnerhet när det har med samkönade par att göra, verkar alltid provocera och röra upp känslor. Det gjorde det definitivt 1987, 1994 och 2009 och det kommer det göra framöver. För precis som patriarkatet är heteronormativiteten något som är djup inrotat i samhället och kommer var precis lika svårt att förändra.

Att våga utmana rådande samhällsnormer och kritisera är i min mening ett utmärkt exempel på progressiv socialdemokratisk politik. För om socialdemokratin inte gjorde det 1917 skulle kvinnor då haft rösträtten? Har vi som rörelse den ambitionen att omdana samhället och bygga ett nytt starkare samhälle måste vi våga provocera och utmana, även saker som är omtyckta.

  • Anton Sanchez Sulejmani Kassör i Laboremus, S-studenter i Uppsala

Vad tycker du?

Dela gärna artikeln om du håller med. Om du inte håller med, skicka in en replik.
Skriv en replik och skicka in den till oss.