Den socialdemokratiska opinionsportalen

Foto: Shutterstock

Foto: Shutterstock

Kapitalismen omöjliggör en demokratisk klimatomställning

Om vi på allvar menar att de beslut som klimatomställningen kräver måste vara demokratiskt fattade – då krävs också ett demokratiskt ägande av produktionsmedlen, menar Bjarne Snis Sigtryggsson, medlem i SSU Stockholm.

Under hösten 2021 blev det storm runt SSU:s kommunikationschef Youbert Azizs twitter. I en tweet, som han kort därefter raderade, skrev han följande om klimataktivisten Greta Thunberg: ”Hon har säkert lyckats ”uproot the system” vilken dag som helst nu då. Ser fram emot med spänning vad det nu betyder typ ekofascism? Demokrati verkar hon inte ha mycket till övers för”.

Huruvida Aziz har rätt i sin argumentation om Thunberg eller inte överlåter jag åt andra att avgöra. Det som är intressant är hur viktigt det tycks vara för SSU och dess kommunikationschef att omställningen sker demokratiskt. För de flesta låter nog detta knappt som ett ställningstagande. Men om vi på allvar menar att de beslut som omställningen kräver måste vara demokratiskt fattade – då krävs enorma förändringar av vårt politiska system.

Omöjligt i en kapitalistisk ekonomi

I SSU:s kanaler på sociala medier lyfts det fram att endast 100 företag står bakom hela 71 procent av världens växthusgasutsläpp. Företag står alltså för en stor del av de utsläpp som de allra flesta menar behöver minskas. Det är alltså knappast en orimlig slutsats att det kommer att krävas beslut som minskar företags utsläpp.

Men håll samtidigt i minnet att dessa beslut enligt Azizs resonemang måste vara demokratiskt fattade. Det kan alltså inte vara en eller flera despoter som tvingar hela världen att ställa om, utan omställningen ska bygga på demokratiskt fattade beslut – antingen av folket självt eller av valda representanter av folket.

Detta är dock omöjligt i en kapitalistisk ekonomi och det beror på två faktum:

  1. Vi lever i en globaliserad värld, där företag med lätthet kan röra sig över landsgränser.

  2. Varje människa har behov såsom mat, vård och tak över huvudet för att överleva.


Det ena faktumet påminde Liberalernas ekonomisk-politiska talesperson Mats Persson om när han 2018 skrev en debattartikel i Sydsvenskan Länk till annan webbplats. efter att flera företag hade lämnat landet. Persson förklarade att skattepolitiken nu måste göras mer gynnsam för företag och att politiker måste ”fundera på varför företag lämnar Sverige”. Detta eftersom företagen ”är grunden för jobben och välfärden”.
Eftersom vår välfärd är beroende av skatteintäkter genom löner och företag så har Mats Persson rätt i att företagen har makt över såväl jobb som välfärd. Man behöver inte vara liberal för att inse att vi medborgare skulle drabbas väldigt hårt om många företag beslutar sig för att lämna landet – något som i och med globaliseringen är lättare än någonsin tidigare.

Dagens politiska och ekonomiska system är alltså så beskaffat att våra folkvalda företrädares främsta uppdrag är att följa de icke folkvaldas vilja.

Mats Persson konstaterar alltså att företag äger makten över både jobben och välfärden. Och så länge vi människor fortsätter att bry oss om små petitesser såsom mat i magen, god vård och tak över huvudet kommer vi att tvingas att välja politiker som ser till att kapitalägarna – som har den ekonomiska makten – inte vill lämna oss i sticket.

Dagens politiska och ekonomiska system är alltså så beskaffat att våra folkvalda företrädares främsta uppdrag är att följa de icke folkvaldas vilja. Man kan säga mycket om detta system – men det är svårt att kalla det demokratiskt. I en ledare i ETC Länk till annan webbplats. förklarar debattören Kajsa Ekis Ekman den marginella roll som den politiska demokratin har idag: ”Det går inte att skapa jobb åt alla om man inte äger arbetsplatserna. Man kan bara ge företagen olika incitament att anställa, men man kan inte tvinga dem att göra det”.

På samma vis är den enda möjligheten att minska växthusgasutsläppen att ge kapitalägarna incitament och vägar att skapa vinst genom att minska utsläppen. Men demokratin står i stort sett maktlös när det handlar om att faktiskt tvinga företag att minska sina utsläpp. Vi kan dessutom inte införa hur kostsamma incitament som helst – för då riskerar kapitalägarna och den ekonomiska makten att fly landet på grund av skattetrycket.

Förkasta dagens system

Det är därför inte särskilt märkligt att Socialdemokraternas nya partiledning Magdalena Andersson och Tobias Baudin hellre pratar om ”en ny grön industriell revolution” än en demokratisk klimatomställning. Inom dagens politiska system är det nämligen endast möjligt att hålla tummarna för att vår tids despoter – kapitalägarna – är tillräckligt upplysta för att inte försätta oss i en situation där klimatförändringarna hamnar bortom mänsklig kontroll.

Men om SSU och dess kommunikationschef verkligen tycker att det viktigaste är att klimatomställningen sker demokratiskt – då borde vi inom SSU rimligtvis förkasta dagens politiska system och istället twittra om att ekonomin ska demokratiseras och tillhöra folket.

Om det nu faktiskt är en demokratisk klimatomställning vi vill ha?

  • Bjarne Snis Sigtryggsson Distriktsstyrelseledamot för SSU Stockholm

Vad tycker du?

Dela gärna artikeln om du håller med. Om du inte håller med, skicka in en replik.
Skriv en replik och skicka in den till oss.