NATO - En risk för HBTQ-personer?

Flera NATO-länder är mot HBTQ-personers rättigheter. Är det verkligen rätt av Sverige att gå med i en sån organisation? Och vad medför det för risker? Det skriver medlemmar i HBT-Socialdemokrater.

Det är i fredstid som vi kan utveckla mänskliga rättigheter och ta kampen för ett jämlikt samhälle, både hemma i Sverige men även internationellt. Därför måste freden bevaras. På slagfältet är vi alla lika. Det har dock historiskt varit svårt att vara öppen HBTQ-person i militären och det ser fortfarande ut så i ett flertal av NATOs medlemsstater. Att svensk försvarsmakt ska ledas av länder som inte tillåter HBTQ-personer att leva öppet i sin tjänstgöring är inte något vi kan ställa oss bakom. Vi ser därför med oro över utvecklingen med ett potentiellt NATO-medlemskap, där ett beslut tas snabbt i affekt utan att väga för- och nackdelar. Krig hotar våra rättigheter- och militära allianser riskerar att göra oss skadeskjutna i den internationella kampen för alla människors fri- och rättigheter.

Ungern och Polen är med i både EU och NATO. Vi behöver nog inte ens påminna om vilka hemska inskränkningar som görs på HBTQ-rättigheter i dessa länder. Men vilka risker utgör deras agerande för NATO-alliansen och de HBTQ-personer som är direkt eller indirekt verksamma där, och deras rättigheter? Om vi går med, för våra rättigheter?

Kan vi ställa Turkiet till svars?

Vi kan även se hur kampen för mänskliga rättigheter och demokrati i Turkiet går i motvind, där Sverige idag ifrågasätter deras hållning kring mänskliga rättigheter. Om Sverige går med i NATO - vilket mandat kommer vi ha att fortsatt ställa Erdogans Turkiet till svars för sina inskränkningar på internationella överenskommelser? Kommer Sverige fortsatt kunna ta ställning för kurdernas rättigheter? Eller kommer vi tvingas ställa oss i linje?

En viktig fördel som ofta lyfts, varför Sverige ska gå med i NATO är rätten till skydd av andra NATO länder vid ett angrepp - den så kallade artikel 5. På samma sätt som att vi förväntar oss att vi ska bli skyddade om vi blir attackerade - innebär det att vi måste även stödja andra som blir attackerade, oavsett omständigheterna. Debatten är komplex och det är ovärdigt att förenkla den åt det ena eller andra hållet. Frågorna behöver ställas, diskussionerna behöver föras.

Hade Olof Palme kunnat uttala sitt stöd till det Chilenska-, Sydafrikanska och Vietnamesiska folken, och agerat medlare i Iran-Irakkonflikten, om han var tvungen att förhålla sig till NATO?

Sveriges neutralitet och alliansfrihet möjliggör för oss att agera medlare världen över och kämpa för progressiva värderingar. Att praktisera internationell solidaritet med våra syskon världen över och stå upp för demokrati, jämlikhet och frihet. Om vi ingår i en kärnvapensallians kommer den ställningen att hotas. Hade Dag Hammarskjöld fått vara FN:s generalsekreterare under Kalla Kriget? Hade Olof Palme kunnat uttala sitt stöd till det Chilenska-, Sydafrikanska och Vietnamesiska folken, och agerat medlare i Iran-Irakkonflikten, om han var tvungen att förhålla sig till NATO? Antagligen inte. Vi ser svårigheter med att kombinera vår utrikespolitik - där vi i framkanten stöttar progressiva värderingar samtidigt som vi ingår i en kärnvapensallians som ofta sätter andra intressen över att stå upp för demokrati och alla människors okränkbara värden.

Nu måste Socialdemokraterna ta ett förankrat och genomtänkt beslut i sitt vägval gällande NATO. Sveriges säkerhetspolitik ska vara långsiktig och förutsägbar. Och den måste förhålla sig till landets vision för ett jämlikt samhälle. Därför förväntar vi oss att det perspektivet tas med i beräkningarna.