När ska män sluta vilja bestämma över kvinnors kroppar?

Sedan 1973 har aborträtten varit grundlagsskyddad i USA. Avgörandet i domstolsfallet Roe v. Wade banade vägen för kvinnors rättigheter, rätten att få bestämma över sin egen kropp. Att aborträtten motarbetas av den konservativa högern är inget nytt, nytt är dock att försöka riva upp skyddet av aborträtten.

Under de senaste åren har omvärlden sett på samtidigt som de republikanska styrena i amerikanska delstater såsom Alabama, Georgia och Texas har gjort allt i sin makt för att sakta men säkert bryta ner den enskildes rätt till abort. Nu har frågan ställts på sin spets i Högsta domstolen, och min fråga är: När ska män sluta vilja bestämma över kvinnors kroppar?

Motarbetandet av aborträtten är inte enbart ett amerikanskt fenomen, det sker i våra grannländer, det sker varje dag här i Europa. 2019 införde Polen en av Europas mest restriktiva abortlagstiftningar, enligt vilken abort var tillåtet under tre omständigheter: när kvinnans liv är i fara, vid våldtäkt och incest samt om fostret lider av en livshotande sjukdom. Under 2021 stramades aborträtten åt ytterligare, abort är inte längre tillåtet ens om fostret lider av en livshotande sjukdom. I jämförelse med lagstiftningen i Malta är ändå Polens lagstiftning lite tillåtande, i Malta råder det ett totalförbud mot abort, oavsett omständigheter och oavsett om kvinnans liv hotas.

Enligt WHO dör ungefär 47 000 kvinnor och flickor varje år till följd av farliga och olagliga aborter. Dessa kvinnor är offer för en restriktiv abortlagstiftning. 

I bland annat USA kan man se hur kvinnor och män står utanför abortkliniker och demonstrerar för ett abortförbud, nu även utanför den amerikanska Högsta domstolen. Däremot kan man inte föra ett “vi i Sverige” och “dem i USA”-argument i detta fall, jag har med egna ögon sett motsvarande demonstrationer i Stockholm. Problematiken ligger självklart inte i att folk utnyttjar sin rätt till demonstration, utan problemet är hur tydligt det är att dessa personer värderar ett fosters liv mer än en kvinnas. Abortmotståndare gillar att argumentera för att abort är mord, men kvinnorna som dör till följd av osäkra aborter? Är inte det att anse som mord utifrån deras argumentation? Enligt WHO dör ungefär 47 000 kvinnor och flickor varje år till följd av farliga och olagliga aborter. Dessa kvinnor är offer för en restriktiv abortlagstiftning.

Men varför ens kämpa för ett abortförbud? Resultatet blir inte att aborter slutar att utföras, resultatet blir osäkra aborter, där kvinnor tvingas att riskera sin hälsa och sina liv för att inte bli föräldrar mot sin vilja. Aborter har förekommit i evigheter, återinförandet av restriktiva regler kommer inte förändra den saken. De främsta offren för ett abortförbud är redan socioekonomiskt utsatta kvinnor, arbetarklasskvinnor som inte har ekonomin eller möjligheten att åka utomlands eller till en annan delstat för att utföra abort. Restriktiva abortlagar medför att rätten till abort blir en klassfråga, där de rika kvinnorna inte behöver riskera sina liv för att inte bli mamma.

Den så kallade “pro-life”-rörelsen drivs helt och hållet av ett egenintresse i vad andra personer väljer att göra med sina kroppar. De gör allt för att få sin egna vilja, sin politiska och religiösa uppfattning igenom, utan någon respekt för dess konsekvenser. För mig är aborträtten en självklarhet. När ska aborträtten sluta vara en politisk fråga? När ska män i maktens korridorer sluta vilja bestämma över kvinnors kroppar? Troligtvis aldrig, men kampen för kvinnors rätt till självbestämmande tar inte slut för det. Alla människor har rätt att bestämma över sin egen kropp, en rätt att bestämma om de vill ha barn eller inte.