Hvad vilja Socialdemokraterna?

S riskerar i jakten på SD-väljare, Danmarks-avund och ideologisk vilsenhet att förlora sin identitet och bli oskiljaktiga från det parti de uppger sig stå längst ifrån. Det är inte namnet på partiet som spelar roll, utan politikens innehåll, skriver Egil Sturk, medlem i SSU Kiruna.

Hvad vilja Socialdemokraterna? Denna fråga, som först ställdes av August Palm år 1881, tycks aldrig förlora sin aktualitet.

Vårt parti befann sig i ideologisk kris redan när Tingsten skrev om ideologiernas utarmning, och Tage Lindbom, dåvarande chef för Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek, förkastade den socialdemokratiska statens centralisering och hur välfärdssamhällets materialism utarmade alla andliga värderingar i Efter Atlantis (1951) och Sancho Panzas Väderkvarnar (1962). Att dennes böcker nu ges ut igen är väl ett tecken på tidsandan.

De senaste åren, särskilt under valrörelsen, har Socialdemokraterna definierat sig själva i termer av vad de inte är, det vill säga Sverigedemokraterna. Men i debatter mellan Magda och Uffe under valrörelsen fanns det en rörande samstämmighet mellan Moderaterna och Socialdemokraterna, som länge har sneglat avundsjukt på Mette Frederiksens parti i Danmark.

Efter valet deklarerade Magdalena att Socialdemokraterna kommer att vara en “stenhård opposition.” Men i en intervju med Expressen den 25:e oktober medgav hon nu att Socialdemokraterna ställer sig bakom migrationspolitiken i Tidö-avtalet. Så vad är det man motsätter sig i Sverigedemokraternas politik? Det tycks ju inte vara inställningen till EU, integrationspolitiken, migrationspolitiken, eller kriminalpolitiken. Även i frågan om pensioner och A-kassor finns det en samstämmighet.

Och samtidigt med att S varnar för demokratins tillbakagång, stödjer de förslag som skärper statens kontroll över människors rörelsefrihet och organisationsfrihet, samt över studieförbund, civilsamhälle och medier. Som exempel kan här nämnas Utlandsspioneriutredningen, som gör det straffbart för nyhetsmedier att i sin rapportering “allvarligt skada Sveriges relationer med andra länder.” Här ingår också internationella och mellanstatliga organisationer som FN, EU och NATO.

Denna opinionsplattform är uppkallad efter socialdemokratins stora projekt under 1900-talet: Folkhemmet. I Vad är Socialdemokrati (2019) skriver Ingvar Karlsson och Anne Marie-Lindgren att Socialdemokraternas idé om folkhemmet bygger på demokrati, jämlikhet och upphävandet av klasskillnader. Sverigedemokraternas vision, skriver de, bygger på en nationell intressegemenskap av biologisk-kulturell art som står över skillnader i ekonomiska villkor och ekonomisk makt, vilket man dessutom inte bör bråka om då det hotar den harmoniska nationalkänslan.

Är denna åtskillnad fortfarande giltig? Eller har rörelsen vikt sig för kapitalets makt, etnisk nationalism och jakten på högerväljare?

Egil Sturk, medlem i SSU Kiruna