Alla blev förlorare i kriget mot narkotika

Cannabisfrågan är ett raster genom vilket Sveriges djupgående strukturella rasism och klassfientlighet gestaltas. Det är dags att inse att den svenska narkotikapolitiska modellen har misslyckats, skriver Ivan Olausson Klatil, mer känd under artistnamnet General Knas.

Kriget mot narkotikan har gått förlorat. Ingen vann och alla förlorade när visionen om det narkotikafria samhället blev till en dystopi. Men politiker fördröjer insikten om förlusten, för vem vill erkänna att man haft fel? Sådant kräver mod.

Europas ekonomiska motor Tyskland förbereder legalisering av cannabis under en rödgrön regering. Tjeckien och flera andra EU-länder följer efter. Fler och fler röster höjs även i Sverige för en reglering av den gigantiska cannabis-marknaden. En marknad som i nuläget kontrolleras av organiserad brottslighet.

Till skillnad från resten av Europa kommer rösterna om en ny narkotikapolitisk linje i Sverige främst från högersidan av det politiska spektrat. Den svenska vänstern verkar ha fastnat i en idealistisk och moralistisk syn på frågan. Den nuvarande inställningen är säkert grundad i välvilja, men det gäller att kolla på resultaten av den förda politiken.

Det är dags att inse att den svenska narkotikapolitiska modellen har misslyckats. Motståndet mot skademinimerande vård har försenat livräddande insatser. Resultatet är överdödlighet bland svenska missbrukare av narkotika.

De som tjänar på den nuvarande politiken är de som säljer cannabis under olagliga former, de politiker som ropar efter hårdare straff samt de som satsat sina karriärer på att vara del av det repressiva svenska narkotikapolitiska komplexet.

När dåvarande socialminister Lena Hallengren frågades om den svenska narkotikapolitiken skulle utvärderas svarade hon blankt nej. I vilken annan fråga av så pass stor socialpolitisk inverkan hade vi tillåtit en populistisk och moralistisk inställning stå oemotsagd av vetenskap?

En BRÅ-rapport från år 2018 visar att ungdomar från hem med låg inkomst löper större risk att dömas för cannabisrelaterade brott, trots att de inrapporterat mindre bruk än ungdomar med höginkomsttagare som föräldrar. Barn till föräldrar som bor i hyresrätt löper 80% högre risk att dömas för brott relaterade till cannabis än barn till föräldrar som bor i bostadsrätt.

Mycket tyder på att andra faktorer än själva substansen är drivande i risken för negativa konsekvenser i psykisk och social mening.

I en intervju med Mats Ramberg, utredare på Centralförbundet för Alkohol- och Narkotikaupplysning påtalar han att ”användningen är klart vanligare bland de 20 procent som tjänar minst. För cannabis, Sveriges i särklass vanligaste illegala drog, står gruppen med lägst inkomst för nästan hälften av alla användningstillfällen. Det finns fler problematiska användare i den gruppen jämfört med de med högre inkomst och utbildning”.

Cannabisfrågan är ett raster genom vilket Sveriges djupgående strukturella rasism och klassfientlighet gestaltas. Varken dessa fenomen eller den gängrelaterade brottsligheten kommer försvinna dagen då cannabis legaliseras. Men ett tvångsmedel mindre för staten att våldföra sig på sina medborgare med och minskad attraktionskraft och kapital hos den organiserade brottsligheten kan bara vara positivt för oss alla, cannabisbrukare eller ej.

Är inte cannabis farligt då? Det ska inte förnekas att cannabis för en liten minoritet har negativa konsekvenser. Forskningen visar att sociala faktorer har stor inverkan på huruvida cannabisbruk övergår i missbruk, och för de allra flesta är cannabis en behaglig avkoppling från en stressig vardag. Något som förhöjer humöret och ger vardagliga ting en betydelsefull mening för brukaren.

Frågan som bör ställas är inte huruvida cannabis ska legaliseras. Frågan är hur en sådan legalisering ska se ut. På vilka värderingar och grunder bör en svensk modell för reglering av den framtida lagliga marknaden för cannabis vila?

Vilka begränsningar behöver införas? Hur fångar vi upp de användare av cannabis som har ett potentiellt problematiskt bruk? Hur skyddar vi konsumenterna från ohejdad kommersialism? Vem ska ha rätt att odla och sälja cannabis?

Det är sådana frågor vi bör diskutera framöver.

Ivan Olausson Klatil, artist under namnet General Knas.