Sälj inte ut det svenskaste som finns till utländska aktörer

Föreningslivet är en viktig grundbult i den svenska demokratin. Om ekonomiska intressen får köpa sig en idrottsklubb kan auktoritära krafter få inflytande i Sverige, skriver Lotten Hammar, ersättare i Stockholms idrottsnämnd och hängiven Hammarby-supporter.

Ska svenska klubblag kunna köpas upp av den saudiska kronprinsen som i fallet Newcastle, eller styras av en rysk oligark som i fallet Chelsea? Ska Hammarbys grönvita flagga vara till salu?

I riksidrottsförbundets stadgar står det inskrivet att medlemmarna i en förening alltid ska ha röstmajoritet över privata ägare, den så kallade 51-procentsregeln. Med jämna mellanrum lyfts frågan om att avskaffa denna regel. Senast var det liberalernas partiledare Johan Pehrson som var ute och gjorde ogenomtänkta piruetter i frågan när han först öppnade upp för att se över regeln för att sedan ta tillbaka uttalandet.

Vi behöver vara uppmärksamma på när folkrörelserna attackeras. Oavsett om det sker genom illa genomtänkta utspel från regeringen eller genom auktoritära grupper som försöker kuppa ett årsmöte.

Känslan av delaktighet när man går på ett föreningsmöte eller en gemensam aktivitet är en viktig del av det som gör att man känner sig delaktig i samhället. Hundratusentals svenskar upplever varje vecka den gemenskap det innebär av att vara tillsammans med andra med ett gemensamt mål, en gemensam förening och ett gemensamt uppdrag.

Om man öppnar möjligheten för ekonomiska intressen att köpa sig en idrottsklubb så öppnar man samtidigt möjligheten för att ge auktoritära krafter starkt inflytande över många människor och viktiga delar av samhället.

Alla som brinner för sin förening eller ett lag vill kunna göra det utan förbehåll. I Sverige är det medlemmarna som är sin förening, fansen och utövarna som är sin idrottsklubb. Vad händer om den älskade klubben köps upp av en oligark eller av en oljeshejk?

Fansen och medlemmarna kommer säkert att fortsätta att stödja sin klubb i vått och torrt, men vad händer om den auktoritära ägaren plötsligt börjar använda sitt inflytande för att påverka supportrarnas syn på ett visst land, eller ett visst politiskt skeende? Skräckexemplen ser vi i engelsk fotboll. Vi får inte vara naiva inför att det finns auktoritära krafter som inte skyr några medel.

De som attackerar det demokratiska idrottslivet lyfter upp att 51-procentsregeln hämmar svensk elitfotbolls konkurrenskraft och innebär att klubbarna får mindre pengar att köpa spelare för. Det är förmodligen sant att ett avskaffande skulle öppna för större pengaflöden. Men vi får inte blunda för att det kommer med en kostnad. Vår demokratiska idrottsrörelse är unik. Det är ibland jobbigt att vara annorlunda men det är värt att försvara när andra värden står på spel.

Den svenska demokratin vilar självklart på den lika rösträtten, på det fria ordet, på fria medier och mycket annat. Men vårt starka föreningsliv är också en viktig grundbult i den svenska demokratin. Vi kommer säkert se fler exempel på hur auktoritära krafter ger sig på folkliga institutioner.

Riksidrottsförbundet stoppade Johan Pehrsons idiotier. Vi måste alla stå redo att försvara det demokratiska föreningslivet mot nya attacker.

Lotten Hammar, ersättare i Stockholms idrottsnämnd och hängiven Hammarby-supporter