2,6% till försvaret är svårt att försvara

Försvaret kommer att kosta mer än dubbelt så mycket som hela rättsväsendet samt ligga långt över de 2% av BNP som Nato kräver. Att S inte lägger fram skarpare förslag till finansiering än en något diffus “beredskapsskatt” är märkligt, skriver Viktor Lindberg, kassör för SSU Linköping.

En enig försvarsberedning, alltså den grupp i riksdagen där samtliga riksdagspartier ingår och som diskuterar Sveriges försvarspolitik, kom för ett tag sedan med sin slutrapport. Ambitionen att stärka Sveriges säkerhet är god, men de stora resurser man avser att lägga på det är en klar felprioritering.

Att Sveriges militära försvarsförmåga behöver rustas upp som en konsekvens av det försämrade omvärldsläget är en självklarhet. De sedan tidigare aviserade ökningarna av försvarsanslagen innebär att Sveriges försvarsbudget redan ökat med tiotals miljarder. Denna ökning förväntas innebära att det svenska försvaret får resurser motsvarande de 2% av BNP som också är Natos krav.

Försvarsberedningen bedömer däremot att de sedan tidigare aviserade ökningarna inte räcker – i deras slutrapport planeras försvarsbudgeten få öka med 53 miljarder till 2030 med successiva ökningar varje år tills dess. Det innebär att Sveriges försvarsbudget beräknas uppgå till 185 miljarder och 2,6% av Sveriges BNP 2030, en stor ökning jämfört med försvarsbudgeten 2020 på 60 miljarder och den planerade budgeten på 135 miljarder för 2025.

De nya ökningarna kommer innebära att försvarsbudgeten mer än tredubblas på tio år. Då kommer försvaret att kosta mer än dubbelt så mycket som hela rättsväsendet samt ligga långt över de 2% av BNP som Nato kräver.

För att återanvända ett klassiskt citat från en dåvarande sverigedemokrat: "och det är väldigt mycket pengar.” I detta fall är det väldigt mycket pengar som Socialdemokraterna tillsammans med Vänsterpartiet och Miljöpartiet gått med på att lägga på just det militära försvaret. Pengar som skulle kunna användas på andra sätt och ändå stärka Sveriges säkerhet. Däremot behöver det inte nödvändigtvis vara genom att Sverige som land köper in mer försvarsmateriel eller utbildar fler värnpliktiga.

Det enskilt största militära hotet mot Sverige när det kommer till risk för militär aggression eller ett rent angrepp är såklart Ryssland som redan utkämpar ett fullskaligt krig i Ukraina. Om motsvarande resurser, alltså uppemot ytterligare tio miljarder i ökning för varje år från 2025 och framåt, hade skickats i olika former av stödpaket till Ukraina så hade det också stärkt Sveriges säkerhet genom att majoriteten av de ryska styrkorna fortsatt skulle behöva lägga all tid, energi och resurser på Ukraina istället för att utöva aggressioner mot andra länder. Då skulle Ukraina ha större chanser att vinna kriget samtidigt som Putin inte skulle ha annat till val än att fokusera på just Ukraina över allt annat.

Ett annat alternativ är ett resurstillskott till den välfärd som redan tvingas skära ner och som beräknas stå inför stora framtida behov i och med att befolkningen blir allt äldre samtidigt som allt färre barn föds. I kris- eller krigstider är det en grundläggande förutsättning att det civila försvaret, med sjukvård och omsorg i spetsen, fungerar så bra som det bara kan. Att SD-regeringen då tvingar fram nedskärningar i fredstid framstår som fullständigt ologiskt. Samtidigt försäkrar Ulf Kristersson i SVT:s senaste partiledardebatt lugnt om att inga skattehöjningar kommer vara nödvändiga för att lösa försvarsfinansieringen trots en total kostnadsökning på 125 miljarder på tio år.

Att högerpartierna, Centerpartiet medräknat, inte ser det nödvändigt med ökade inkomster till den stat som ska finansiera denna stora upprustning förvånar sannolikt få. Att Socialdemokraterna däremot inte lägger fram skarpare förslag till finansiering än en något diffus “beredskapsskatt” är däremot märkligt.

Om vi, partiet som vill förbättra den välfärd vi redan har, samtidigt ser det nödvändigt med ytterligare över 50 miljarder till försvaret inom ett par års tid så borde vi inte ha svårt att lägga fram skarpa förslag. Till exempel om höjda skatter för kapital och kapitalinkomster för de som redan har mest. Men uppenbarligen har vi ju det, eftersom partiets svar på sin egna hemsida angående återinförd fastighetsskatt, sänkt ränteavdrag och höjd skatt på ISK alla är ett klart och tydligt: “Nej.” En bankskatt må vara en bra början, men om Socialdemokraterna på allvar tänkt förbättra välfärden, minska de ekonomiska skillnaderna och trippla försvarsbudgeten är tre raka nej ingen bra början.

Viktor Lindberg, kassör för SSU Linköping