LEDARE: Att vara med i Nato är en säkerhetsrisk

Sverige har haft fred på hemmaplan i över 200 år. Det är ingen slump. Vi har byggt vår säkerhet på att inte låsa oss vid stormakters intressen och på att hålla vår utrikespolitik fri från deras maktspel. Den linjen höll oss utanför världskrigen och de farligaste ögonblicken under kalla kriget.

Men den linjen är bruten. Sedan vi gick med i Nato den 7 mars 2024 är vår försvarsförmåga inte längre helt vår egen. Bland dem som sitter med vid bordet i militäralliansen finns inte bara våra nordiska grannar, utan också Recep Tayyip Erdoğan, som fängslar oppositionella och journalister, och Viktor Orbán, som inskränker pressfriheten och driver en hårdför anti-hbtq-politik. Ska verkligen sådana ledare ha inflytande över Sveriges säkerhet?

Dessutom är vi beroende av USA:s militära muskler: deras underrättelser, deras flygtankningsplan, deras långdistans­transporter och deras avancerade luftförsvar. Om viljan hos Trump sviktar står vi betydligt svagare.

Och låt oss vara ärliga: det är ingen teoretisk risk. Donald Trump har redan sagt att han inte tänker försvara Nato-länder som inte “betalar tillräckligt” och har till och med skämtat – eller hotat – om att uppmuntra Ryssland att “göra vad de vill” med sådana länder. Han har gång på gång talat varmt om Vladimir Putin, kallat honom “smart” och “genial” medan Putin fängslar oppositionella och bedriver krig mot sina grannar. Är det verkligen dessa personers välvilja vi ska bygga vår trygghet på?

På SSU:s 43:e kongress i början av augusti tog vi ställning. Vi röstade för att Sverige ska lämna Nato. Inte för att vi vill isolera oss, utan för att vi vill ha en säkerhetspolitik som står på egna ben och byggs tillsammans med länder som faktiskt delar våra demokratiska värderingar – och där de värderingarna betyder något i praktiken.

Det betyder att vi ska bygga upp det nordiska samarbetet till att vara tillräckligt starkt för att klara sig utan Nato. EU:s försvarsklausul bör göras till ett verkligt åtagande – inte bara fina ord på papper. Vi bör investera tungt i vårt eget försvar: fler luftvärnssystem, bättre långräckviddig bekämpningsförmåga, starkare sjölägesbild och robust cyberförsvar. Och vi ska lämna Nato och säga upp DCA-avtalet med USA, så att inga främmande makter har förhandsrätt till svenska baser.

MUF:s förbundsordförande, Douglas Thor, påstår att det här “spelar Putin i händerna”. Sanningen är att det är tvärtom. Att göra sig helt beroende av en man som beundrar Putin, en president som kan stoppa hjälp på ett infall, och dessutom låta ledare som Trump, Erdoğan och Orbán ha bestämmanderätt över vår säkerhet – det är att spela Putin i händerna.

Vi måste sluta låtsas som att Nato är en trygghetsförsäkring som alltid fungerar. Vår frihet är för viktig för att hänga på vem som än råkar sitta i Vita huset – eller i presidentpalatset i Ankara, eller i regeringskansliet i Budapest. Sverige ska aldrig vara i händerna på auktoritära ledare, vare sig de finns i Moskva, Ankara, Budapest eller Washington.

Det är dags att vi tar tillbaka kontrollen över vår säkerhet. Vi kan försvara oss själva – och vi ska göra det tillsammans med partners som faktiskt står upp för demokrati, frihet och rättsstat. Ett självständigt, starkt och solidariskt Sverige är det bästa skyddet för vår framtid.

Truls Forsman, Redaktör på Folkhemmet Opinon