Det finns ingen plats för kultur i Tidö-Sverige

När regeringen och SD bara vill prioritera migration och sänkt skatt finns det ingen plats till kulturen på högerpartiernas agenda. Situationen blir inte bättre av att vi har en kulturminister som inte ens intresseras av den, skriver Olle Baude, styrelseledamot i SSU Kusten.

Nu har regeringen och SD presenterat höstbudgeten och som förväntat blev den inte bättre än de andra budgetar som de presenterat. När man år efter år väljer att dra ner på kulturens anslag blir en sak tydlig:

Det finns ingen plats för kulturpolitik i tidöpartiernas Sverige.

2025 fick kulturen bara 0,65 procent av den totala statsbudgeten. Effekterna av den slakt som pågår finns redan på papper.

Studieförbunden i Sverige fick en tredjedel av sitt anslag kapat och nu riskerar 20 000 svenskar att bli av med sina replokaler. Men inte bara replokaler drabbas utan även kulturhus och högskolor.

I kulturbudgeten för 2025 minskar man bidragen till den regionala kulturverksamheten med 20 miljoner. Resultatet blir att man ställer stad mot land.

Public service fick en så liten budget att SR:s VD Cilla Benkö berättar att det kommer saknas runt 400 miljoner om året och hon är tydlig med att detta kommer slå emot personalen. Troligtvis kommer 350 till 400 journalister på Sveriges Radio att behöva gå. För att göra en jämförelse så är detta som att lägga ner hela Ekot och fyra lokala kanaler. Både Cilla Benkö och SVT:s VD Anne Lagercrantz berättar att detta kommer gå ut över programutbudet. Vad hände egentligen med att regeringen skulle satsa på den civila beredskapen?

Jag är inte förvånad över att Sverigedemokraterna inte tycker om folkbildning, musik, litteratur, teater eller film. Det är sådana saker som får folk att reflektera, tänka och lära sig nya saker. Det bidrar till samtal och mötesplatser och inte det Sverigedemokraterna livnär sig på, rädsla, förakt och splittring.

Men jag är förvånad över hur Moderaterna, Liberalerna och Kristdemokraterna kan gå med på Sverigedemokraternas ideologiska nedmontering av det som är så otroligt viktigt. Det som är ett fundament i vår demokrati, i vårt samhälle och i vårt sätt att leva.

Det finns viktigare saker att göra, tycker regeringen. Till exempel sänkte regeringen skatten för 23 miljarder kr i 2025 års budget, i den fick kulturen bara 9,3 miljarder. Regeringen vill också lägga 2,3 miljarder på ett återvandringsbidrag. Det hela blir nästan komiskt.

Men man kan väl förvänta sig att det finns en kulturminister som tycker om kultur och vet vad det är som Sveriges kulturliv har att erbjuda. Men nej, i tidöpartiernas Sverige så fick vi Parisa Liljestrand.

Under det årliga invigningstalet på biografen Draken i Göteborg på Göteborgs Filmfestival gick Liljestrand till attack emot filmbranschen.

“Det är inte heller politikens uppgift att kräva medborgarna på mer och mer pengar bara för att man inte orkar stå upp för sina prioriteringar” skanderade kulturministern. Det möttes av burop och det kanske inte är så konstigt om man tror att det är filmskaparnas prioriteringar som är problemet och inte finansieringen. Men det slutar inte där. Hon visste inte vem den svenske stjärnregissören Bo Widerberg var och hon misstog Ruben Östlunds Oscars-nominerade film ‘Triangle of Sadness’ för att vara en bok.

Det visar på hur ointressant Parisa Liljestrand verkar tycka svensk kultur är.

Det finns ingen plats för kulturpolitik i tidöpartiernas Sverige. Det måste det ändras på.

Olle Baude, Styrelseledamot i SSU Kusten