LEDARE: Hat och hot är det största hotet mot demokratin

Anna-Karin Hatt må vara den mest kända som tvingats lämna sitt uppdrag på grund av hat och hot, men hon är långt ifrån den första.

Tyvärr kommer hon inte att bli den sista. De senaste åren har vi bevittnat en djupt oroande utveckling: allt fler politiker – särskilt unga och kvinnor – vittnar om en vardag fylld av hat, hot, trakasserier och rädsla. Det handlar inte längre om spydiga kommentarer på internet eller arga mejl. Det handlar om systematiska försök att skrämma människor till tystnad.

Demokratin är ingen självklarhet. Den lever bara så länge människor vågar delta i den. När unga inte vågar engagera sig, när kvinnor tystnar på grund av hat, eller när lokalpolitiker drar sig tillbaka för att skydda sina familjer – då börjar själva fundamentet i demokratin vittra sönder.

Den politiska debatten har förgiftats av misstro och aggressivitet. Internet, som en gång sågs som en arena för öppen och fri kommunikation, har förvandlats till ett slagfält fyllt av hat, hån och desinformation. Bakom varje anonymt hot eller förnedrande kommentar finns verkliga konsekvenser; människor som förlorar tron på demokratin och som inte längre vågar höja sina röster.

Stora problem kräver stora lösningar. Partierna måste gå samman och gemensamt utveckla politik för att skydda förtroendevalda mot hat och hot. Unga måste få stöd, inte bara genom trygghetsrutiner, utan genom verklig gemenskap och närvaro. Samhället måste kraftsamla mot den hatkultur som hotar vår demokrati. Polisen behöver resurser för att prioritera dessa brott, och de stora techjättarna måste hållas ansvariga för hat, hot och desinformation som sprids på deras plattformar. Det handlar inte om att begränsa yttrandefriheten, det handlar om att försvara demokratins själva existens.

Men det handlar också om oss som medborgare. Den som står tyst bredvid när hatet slår rot är en del av problemet. Det är bara tillsammans vi kan återta ordet, återupprätta värdigheten och återbygga tilliten till det demokratiska samtalet.

Truls Forsman, Redaktör på Folkhemmet Opinion