Polariseringen gör Sverige dummare

Idag ser vi problem som uppstår av annat än politiska resultat, där fundamentala element i civilsamhället och individens liv behöver sättas före den polarisering som finns i politiken, skriver Jubran Khwies, medlem i SSU Västerås.

Saningen är att lösningen inte alltid ligger i vad vänsterblocket sade eller gjorde, eller vilka misstag högern har begått. Lösningen ligger ibland i ett sansat opolitiskt perspektiv som individen är i behov av. Det finns många exempel som kommer att tas upp i denna artikel men en viktig sak att poängtera är att skillnader i politiken är viktiga för att kunna utveckla politiken och finna en majoritet som kan driva landet i en tydlig riktning. Det är därför viktigt att lösningar som inte kräver en politisk färg, inte blir färgade.

När vissa sakfrågor färgas politiskt finns en risk att civilsamhällets betydelse marginaliseras, eftersom frågorna då betraktas genom partipolitiska vinster och förluster snarare än ett gemensamt ansvarstagande. Många av de mest framgångsrika initiativen på lokal nivå sker just därför att de drivs av gemensamt ansvar och samarbete - inte av ideologisk poängräkning. Föreningar, kyrkor, studieförbund, idrottsrörelsen och frivilligorganisationer visar gång på gång att resultat kan uppnås när människor fokuserar på behov och lösningar, snarare än vilken “färg” insatsen har.

Denna lärdom kan också appliceras på politiken. På kommunal nivå ser vi ofta att partier med tydlig ideologisk bakgrund kan samarbeta över blockgränsen när det krävs. Ideologi fungerar som riktning och identitet, men pragmatism och förmågan att kompromissa blir avgörande för att få konkreta resultat. När politiker kombinerar sin ideologiska grund med en vilja att samarbeta, kan de ta beslut som fungerar i praktiken, även om de inte passar perfekt i någon ideologisk mall.

När debatten är starkt polär delas samhället därmed in i block som tenderar att argumentera för ideologisk renhet snarare än efter vad som faktiskt fungerar i praktiken. Detta riskerar att hindra lösningar som kräver samarbete, kompromiss och ibland också pragmatiska beslut som inte passar perfekt in i någon ideologisk mall. Det jag vill kritisera är inte vikten av att förhålla sig till sin ideologi - för den är viktigt. Jag vill snarare poängtera att en polär debatt som bottnar i en ideologisk grund skapar en retorik som tvingar människor att vara splittrade och med det framförhåller felslut. Vi kan idag se en sådan utveckling hos unga på sociala medier, där nationalism och högerextremism har rest sig igen. Det är ett bevis på hur denna polarisering har radikaliserat dagens generation.

En mycket stor anledning till detta är Sverigedemokraterna, men trots deras bakgrund och antidemokratiska synsätt så får de individer att känna närhet till deras sakfrågor och lyfter vissa invånares oro och rädsla. Den polariserade debatten som grund i ideologin har länge struntat i Sverigedemokraterna och deras frågor, vilket har lett till en ökande radikalisering hos unga som inte förstår sig på helheten. Man känner sig inte hörda av andra politiker förutom de högerextrema.

Det är därför vår plikt som demokratiska medborgare att påpeka hur skadligt detta är och kräva en förbättrad svensk debatt. Idag splittrar den människor genom att partier på både höger- och vänstersidan kan driva samma sak, men utifrån olika perspektiv – och ändå tävla om väljarnas stöd på ett omoraliskt sätt. Detta måste förändras om vi vill återställa förtroendet och ha fokus på sakfrågor framför poängjakt.

Jubran Khwies, medlem i SSU Västerås