Varje kontakt med talibanerna är ett ställningstagande

Den svenska regeringen ska ha samtal med Talibanerna för att underlätta utvisningar till Afghanistan. Vad innebär det för Sveriges värderingar när vi börjar samarbeta med en regim som allvarligt kritiseras för brott mot mänskliga rättigheter, skriver Bahram Husseini, facklig ledare för SSU Sjuhärad.

Sedan talibanerna tog makten i Afghanistan 2021 har situationen för kvinnor försämrats kraftigt. Flickor hindras från utbildning efter en viss ålder, kvinnor har kraftigt begränsad rörelsefrihet och stora delar av arbetslivet är stängt för dem. Det handlar inte om enstaka regler, utan om ett system som kraftigt begränsar kvinnors plats i samhället.

Samtidigt är Afghanistan ett land i djup humanitär och ekonomisk kris. Många lever i fattigdom, arbetslösheten är hög och tillgången till grundläggande samhällsfunktioner är begränsad. I denna situation blir varje politiskt beslut extra känsligt, eftersom det påverkar en redan utsatt befolkning.

Sveriges kontakt med talibanerna motiveras främst av behovet att kunna genomföra utvisningar. Det är en praktisk fråga som handlar om att upprätthålla migrationssystemets funktion. Men även om syftet är administrativt kan konsekvenserna bli större än så. När en stat inleder strukturerade kontakter med en regim som saknar internationell legitimitet riskerar det att uppfattas som en form av acceptans.

Detta skapar en svår balans. Å ena sidan finns behovet av att hantera migrationsbeslut i praktiken. Å andra sidan finns risken att Sverige bidrar till att normalisera en regim som begränsar grundläggande fri- och rättigheter.

Socialdemokraterna har länge betonat vikten av mänskliga rättigheter och en feministisk utrikespolitik. I ljuset av detta borde Sverige vara tydligt med att eventuella kontakter med talibanerna måste vara strikt begränsade, transparenta och inte utvecklas till ett bredare politiskt samarbete.

Det handlar i grunden om vilken signal Sverige vill skicka. Praktiska behov behöver tillfredsställas men de får inte leda till att grundläggande principer om mänskliga rättigheter urholkas. Då riskerar kortsiktiga lösningar att få långsiktiga konsekvenser för Sveriges trovärdighet och för de värderingar landet säger sig försvara.

Bahram Husseini, facklig ledare för SSU Sjuhärad.