Vi integrerar inte folk genom att frysa ut dem, Elliot Blixt

Jag hade haft mer respekt för “okonventionella åtgärder” om det också innefattade etniska svenskar. Men det gör det inte – det är en maskerad politik som enbart kommer slå mot invandrare, skriver Chadi Toprak, distriktsordförande för SSU Värmland, i en slutreplik till Elliot Blixt.

Jag kan ha respekt för oliktänkande och meningsskiljaktigheter, men det är viktigt att kritik alltid är konstruktiv och bygger på fakta, inte på ogrundade antagelser. Oavsett trendiga politiska slagord och anekdoter, delar jag inte alls Blixts tankar om integrationspolitiken.

En fråga vi bör ställa är vad "samsyn" skulle innebära. Allt för ofta förs debatten om integration med en utgångspunkt av privilegium. Det är hårda förslag som läggs fram där berörda grupper inte kan påverka samtidigt som oberörda grupper inte kan relatera till de faktiska effekterna.

Oftast när det talas om att migrationen måste vara “rimlig” framgår det också tydligt att vi glömmer bort den situation vi befinner oss i. Idag skickas flera miljarder till Turkiet enbart för att förvara människor i ett limbo inom flyktingläger. Det är vad den “rimliga migrationen” vilar på – total mänsklig degradering. Är det verkligen billigare och rimligt att lägga flera miljarder på att hålla migranter borta bara för att man inte vill ha något med dem att göra? Vad hände med det öppna och toleranta samhället?

Blixt fortsätter med att skriva rena felaktigheter. Det finns inga stadsdelar där "arbetslöshet är norm”, de absolut flesta har ett arbete. Det är mer sant att hävda att arbetslösheten är högre bland utomeuropeiska personer än andra grupper. Som förtroendevalda väger våra röster tungt, och det är därför viktigt att reflektera över vilken debatt vi bidrar till.

Om skribenten är oroad över människors kunskap i det svenska språket kanske han istället ska kämpa för människors ökade möjligheter och förutsättningar att lära sig språket än att bara frysa ut människor från gemenskapen ännu mer.

Mitt största problem med repliken är generaliseringen av människor. Vad Blixt målar upp är en föråldrad idé om en “kultur av fattigdom”, där han menar att människors socio-kulturella angelägenhet befäster missgynnade grupper i fattigdom. Enligt Blixt är problemet föräldrarna själva som inte tar ansvar, och att det finns en “gangsterkultur”.

Var är belägget för detta? Det finns ingen forskning som stödjer dessa påståenden. I mina ögon ser det mest ut som ett försök att rationalisera ett illegitimt och orättvist system. Värderingar om att exempelvis värna skola och utbildning har forskning visat är större bland invandrargrupper än bland etniska svenskar.

Det är naivt att tro att man kan lösa integrationsfrågan genom att enbart lösa kriminaliteten. Det påminner mycket om kärnkraftsdebatten. Jag hade haft mer respekt för “okonventionella åtgärder” om det också innefattade etniska svenskar. Men det gör det inte. Det är en maskerad politik som gömmer sig bakom “neutralitet” när den egentligen enbart kommer slå mot invandrare.

Kriminalitet är ett symptom av en gammal sjukdom i vårt land. En sjukdom som är ett system som spottar ut miljardärer i ena änden och hemlösa i andra.

Sanningen är att vi redan har testat “hårdare tag”, men ändå blir segregationen bara värre. Forskning visar exempelvis att afrosvenskars arbetslöshet ökar desto mer de utbildar sig, även när man kontrollerar skillnader i språk, erfarenhet och annat. Då spelar det ingen roll om det finns språkkrav eller inte, för problemet är diskriminering som Blixt helt ignorerar.

Människor vill inte integreras om det innebär total underkastelse. De har också preferenser och en pliktkänsla. Samhället har ett ansvar att behandla dem som jämlikar.

Invandrare förtjänar autonomin att leva sina liv på egna villkor precis som alla andra. Låt istället människor bli medborgare direkt när de väljer residens i Sverige. Då kan de direkt ta del av den inkomstbaserade välfärden, bidra till samhället och försörja sig själva.

Antirasism innebär att förstå att det finns skillnader mellan vita och icke-vita men också förstå att dessa skillnader är illegitima och orättvisa. Detta är något vår rörelse bör beakta. Vi måste alltid kämpa för att inkludera, snarare än att exkludera människor.

Chadi Toprak, ordförande för SSU Värmland

Denna artikel är slutreplik i en replikrunda:
Att ställa krav är att bry sig, Chadi Toprak S, vi behöver en ny integrationsvision