Vi kommer aldrig backa från vår ideologi

Varje år samlas vi som har hjärtat till vänster med röda fanor i luften för att fira arbetarrörelsens internationella högtidsdag. Men första maj är mer än bara en högtidsdag. Det är den dag på året då vi äntligen får lyfta arbetarrörelsens historiska, nutida och framtida utmaningar.

Idag kan det tyckas vara en självklarhet att första maj är vår dag, men vägen hit har inte varit lätt.

Skotten i Ådalen 1931 är en kuslig påminnelse om hur vi aldrig får ta våra rättigheter för givna. I år är det vi som bestämmer agendan den första maj. Det är vårt ansvar att hedra arvet efter de som fallit på vägen hit.

Socialdemokraternas paroll för 1 maj är i år ‘’Välfärden först’’. Inte minst efter pandemin torde det vara omöjligt att undgå betydelsen av en stark välfärd.

Genom en kollektiv och progressiv skatt kan vi tillsammans finansiera en välfärdsstat som är till för att hjälpa alla.

”Välfärden först” är och har alltid varit en självklarhet för oss socialdemokrater. Genom en kollektiv och progressiv skatt kan vi tillsammans finansiera en välfärdsstat som är till för att hjälpa alla.

Du ska kunna gå till skolan för att utbilda dig, du ska kunna gå till sjukhuset när du behöver vård, du ska kunna ha ett skyddsnät när du verkligen behöver det. Det här är grundidén i vår socialdemokratiska ideologi.

Aldrig kommer vi att tvivla eller backa från den. Pandemiår eller inte, vi socialdemokrater har alltid vetat att välfärden går först.

Stagnation av arbetsvillkoren

I år är det 100 år sedan kvinnor för första gången fick något att säga till om i svensk politik och fem kvinnor valdes in i riksdagen. Kvinnor hade nyligen gått från att arbeta i hemmet till att arbeta i fabriker vid löpande band eller till exempel i tvätterier och klädindustrin, ofta enformiga och slitiga arbeten.

Idag har arbetarrörelsen kommit långt och verkat för förbättrade förhållanden för alla inom arbetarklassen men också för att den ojämställdhet som finns ska försvinna. Men vi är ännu inte i mål.

Enligt LO’s rapport ‘’Vi som inte jobbade hemma’’ som analyserade utvecklingen (eller rättare sagt, stagnationen) av arbetsvillkor under pandemiåret 2020 är arbetare med sämre arbetsvillkor de värst drabbade.

De otryggt anställda är oftast kvinnor. Enligt samma rapport säger 8 av 10 kvinnor att de på grund av naturen av sina jobb, som oftast är kontaktyrken, inte kunnat undvika kontakt med människor som inte är deras arbetskamrater.

Förutom smittexponering under pandemin har kvinnor i högre utsträckning fått minskade inkomster, otrygga anställningar, förlorat jobbet och fått ökade arbetsmiljöproblem. Vi har alltså skickat iväg kvinnor till pandemins frontlinje medan tjänstemän har haft möjligheten att arbeta hemifrån.

Pandemin påverkar

Under pandemin har även arbetsbelastningen för arbetarkvinnor ökat markant, kvinnor har fått fler nya arbetsuppgifter och arbetstiden har ökat samtidigt som tiden för återhämtning har minskat. Enligt en annan LO-rapport, “Hur pandemin påverkat arbetet för arbetare” har arbetsbelastningen ökat för 53 procent av arbetarkvinnor, medan den ökat för 34 procent av män inom arbetaryrken.

Trygga anställningar och en bra arbetsmiljö borde vara en självklarhet, dessutom borde en väl fungerande företagshälsovård bli obligatorisk på alla arbetsplatser.

Mäns våld mot kvinnor

Högaktuellt just nu är mäns våld mot kvinnor och även här behöver man kunna se ett klassperspektiv. Det är vanligare med våld i nära relationer i ekonomiskt utsatta familjer och lågavlönade kvinnor är generellt mer utsatta än andra.

När det gäller dödligt våld i nära relationer har gärningsmannen ofta ordentlig sysselsättning, men majoriteten har låg socioekonomisk status. Förutom socioekonomisk utsatthet är psykisk ohälsa och mäns våld mot kvinnor stora riskfaktorer för dödligt våld i nära relationer och i snitt dödas en kvinna var fjärde vecka av sin manliga partner.

100 år av rösträtt

Socialdemokraterna är självklart ett feministiskt parti och har genom åren genomfört flera viktiga reformer för kvinnors trygghet.

Kvinnofridslagen infördes 1998, 1999 infördes sexköpslagen och 2019 kom samtyckeslagstiftningen. 2016 - 2020 förstärktes stödet till kvinnojourer med 100 miljoner kronor årligen och under 2021 tillfördes 90 miljoner till kvinno- och tjejjourer. Men det behövs mer resurser för att bekämpa mäns våld mot kvinnor och en nollvision behöver införas.

Mäns våld mot kvinnor våld är ett folkhälsoproblem som måste åtgärdas. 100 år av kvinnlig rösträtt har inte tagit oss långt nog, det finns mycket kvar att göra!

Vi har historiskt sett bara kunnat påverka och förändra tillsammans. Vi ser inte att det skulle kunna vara på något annat sätt heller i framtiden.