Vad kan Blixten lära oss om det starka samhället?

Vad kan Blixten McQueen lära oss om ett samhälle som dragit sig tillbaka? Kan det vara så att beskrivningen och inspirationen till ett starkare samhälle där vi återtar kontrollen kommer från en snart 20 år gammal film om en racerbil? Om detta skriver Elliot Blixt, Ordförande för SSU Trollhättan.

Att ha makt över sitt liv och kunna forma sin framtid är vitalt för varje människa. Samtidigt som vi är medvetna om att det enbart är vi själva som i slutändan kan påverka vart vi hamnar, är vi förstående i att ett starkt samhälle är en förutsättning för att vi ska kunna lyckas. Känslan av en gemenskap och att vara behövd underskattas allt för ofta idag. Satsa-på-dig-själv-samhället har lett till ensamhet, desperation och ångest. Vi behöver ta tillbaka kontrollen över samhället och vända utveckligen så att framgångarna hamnar hos vanligt folk.

Men vad har filmen Bilar med detta att göra?

Filmen handlar om en pretentiös racerbil vars största målsättning är att vinna den åtråvärda Pistongcupen. Han har svårt att samarbeta med sitt team och avskedar gärna folk så fort han hamnar i konflikt med dem. Sent en kväll på väg till Kalifornien somnar han och vaknar upp i ett litet undangömt samhälle som heter Kylarköping. En gammal industristad som har tagit stryk på grund av en centralisering av myndigheter och den stora motorvägen ”Interstate 40” som har medfört att bilar inte längre passerar det lilla men likväl pittoreska samhället.

Istället har en känsla av uppgivenhet, sorg och desperation lagt sig som en blöt filt över samhället.

Till en början har Blixten en väldigt fientlig syn mot invånarna i samhället och dess betydelse för välbefinnandet och hoppet om framtiden hos dem. Men desto längre tid han spenderar i staden får han också lära sig om dess historia och hur staten sakta men säkert har dragit sig tillbaka. Kontrollen finns inte längre där. Istället har en känsla av uppgivenhet, sorg och desperation lagt sig som en blöt filt över samhället. Allting känns hopplöst. Det finns ingen samhällsservice, inga butiker och byggnaderna är av undermålig kvalitet. Livslusten försvinner dag för dag.

Att bilar inte kan prata med varandra råder det konsensus om, men det filmen symboliserar är påtagligt för många runt om i vårt avlånga land. Klyftorna har växt kopiöst sedan 90-talet. Samhället har dragit sig tillbaka och finns inte längre där. Statliga servicekontor, posten och Arbetsförmedlingen har försvunnit. Bruket har lagt ner och arbetslösheten är hög. Med det följer ångest, ensamhet och depression. Tilliten till staten är låg och enkla, populistiska lösningar på problemen vi ställs inför känns allt mer lockande.

Det handlar om solidaritet och att vi vill ge människor möjligheten att finna en mening med livet. Att känna frihet.

När vi säger att vi ska ta tillbaka den demokratiska kontrollen över välfärden är det inte bara på grund av vår bergfasta ideologiska övertygelse. Det handlar om solidaritet och att vi vill ge människor möjligheten att finna en mening med livet. Att känna frihet. Vi vet att riktig individuell frihet inte existerar utan ett starkt samhälle. Vi vet vilka utmaningar Sverige står inför och är bestämda i vår uppfattning att handskas med dem.

När vi ska tackla samhället och dess utmaningar vet vi att ingenting kommer bli lätt, men vi är beredda att försöka då vi vet att det spelar roll för oss som lever i Sverige. Vi ska ta tillbaka den demokratiska kontrollen över välfärden, vända på varenda sten för att bryta segregationen och knäcka gängen och samtidigt leda klimatomställningen och därmed skapa framtidens jobb. Bara så kan vi ta tillbaka kontrollen över alla delar av samhället.

Folk vill se trygghet, statlig närvaro och en politik som ser den lilla människan i den stora massan.

Privatiseringar, avregleringar och individualism har präglat Sverige i allt för många år nu. Iskalla nyliberala vindar är på väg att blåsa bort. Allt fler efterfrågar en comeback av det starka samhället och allt vad det innebär. Folk vill se trygghet, statlig närvaro och en politik som ser den lilla människan i den stora massan.

Blixten fick lära sig hur det såg ut när det starka samhället försvann. Är det inte dags för oss att göra honom lycklig genom att visa hur det kan komma tillbaka?

”Jag är fart”, inleder Blixten filmen med. Låt oss visa att det går att ta tillbaka kontrollen över samhället, även om det inte går lika snabbt som blixten.