Marknadsskolan är inte demokratisk

Marknadsskolan är varken rättvis eller partisk och saknar därför viktiga principer för att kallas demokratisk. Socialdemokraternas mål måste därför vara att återta den demokratiska kontrollen över skolan, det skriver Erik Hultqvist, Styrelseledamot i SSU 25+

Magdalena Anderssons krav inför valrörelsen om att ställa den svenska skolan under demokratisk kontroll har väckt starka reaktioner bland högerns debattörer. Inte minst verkar antydan om att dagens skola inte är demokratisk reta gallfeber på marknadsskolans försvarare.

Fredrik Johansson skriver i Timbro att samtliga beslut om de regler som styr välfärdens verksamheter är fattade i god demokratisk ordning och att Magdalena Andersson tal om demokratisk kontroll bara är ett skenargument i försök att dölja vad det faktiskt handlar om; att återta den socialdemokratiska kontrollen över skolan.
Gunnar Hökmark för ett liknande resonemang i SvD och argumenterar för att Socialdemokratins tal om demokratisering utgör ett unikt hot om socialisering som vi inte haft sedan löntagarfondsstriden och vars enda syfte är att utöka statens makt över medborgarna.

Demokratisk ordning

Få ställer upp på en demokratidefinition som utgår från att alla beslut som fattats i demokratisk ordning per definition är demokratiska.
Är det demokratiskt att begränsa andra människors yttrandefrihet även om det skulle finnas ett demokratiskt stöd för sådana reformer?

Exemplet är drastiskt. Poängen är att demokratin omfattar vissa principer och vid tillämpandet av dessa principer kan vi inte stanna vid beslutsfattandet utan principerna måste även omfatta demokratins genomförande. En sådan princip går att hitta i regeringsformen.
Där framgår det att de offentliga ska agera rättvist genom att beakta allas likhet samt iakttaga saklighet, opartiskhet. Om vi tillämpar denna rättviseprincip på skolans område betyder det att alla elever ska ha lika tillgång till utbildning oavsett exempelvis bostadsort, kön eller klassbakgrund.

Domineras av aktiebolag

Friskolereformen utgick från ett missnöje med en stelbent och maktfullkomlig byråkrati. Tanken var att reformen skulle bidra till decentralisering och stimulera en non-profitsektor som drevs av idéer om alternativ pedagogik och inte vinster till ägarna. Skolan skulle bli en plats där elever gavs större trygghet och föräldrarna mer inflytande. Så blev det inte. Skolmarknaden domineras idag av aktiebolag och mer än var tredje elev går i någon av de tio största huvudmännens skolor.

En nyligen publicerad rapport av skolinspektionen visar att fyra av fem granskade friskolor får kritik för det sätt de väljer elever. I rapporten skriver skolinspektionen att urvalet inte sker på tydliga och tillåtna grunder och skolorna efterfrågar b.la. information om elevernas bakgrund. Så länge vi har en skolmarknad befolkad av aktiebolag får vi räkna med att mötas av nya rapporter om trixande med urvalskriterierna och riggade kösystem. Skälet är enkelt, det är rationellt för friskolorna att främst söka attrahera elever med goda förutsättningar.

En offentligt finansierad verksamhet som åsidosätter alla elevers rätt till lika tillgång till utbildning och som gör skillnad på elever utifrån bakgrund och stödbehov uppfyller inte demokratins krav på rättvisa.

Den tidigare moderata riksdagsledamoten Ann Marie Pålsson skriver i sin utredning marknadsskolan att bara lönsamma elever ingår som en del av marknaden. De olönsamma är per definition inte av intresse för skolkoncernerna och har därmed ingen valfrihet.

De kommunala skolorna får för samma ersättning ta hand om de mest resurskrävande eleverna. Därtill kommer att skolkoncernerna känner sig fria att anställa färre lärare och lärare utan behörighet.
Skollagens krav på elevers rätt till bibliotek kringgås med fantasifulla lösningar såsom ambulerande bokbussar. Elevstöd i form av kuratorer lyser med sin frånvaro.

Allt detta gör utgifterna mindre och vinsterna större. En offentligt finansierad verksamhet som åsidosätter alla elevers rätt till lika tillgång till utbildning och som gör skillnad på elever utifrån bakgrund och stödbehov uppfyller inte demokratins krav på rättvisa. Därför ska det också vara socialdemokratins mål inför 2022 års valrörelse att under nästa mandatperiod ta tillbaka den demokratiska kontrollen över skolan.