Låt oss införa en energisemester

Elbrist kan skapa arbetsbrist då industrier tvingas anpassa sig till tillgången på el. Högerns ekonomer har redan förstått detta och börjat tänka ut lösningar som slår mot vanligt folk. Jag föreslår att vi istället inför en energisemester, skriver Vilho Pitkänen, ordförande för SSU Front Södermalm.

När klimatkrisen blir mer akut kommer tillfälliga perioder av brist på energi bli både vanligare och värre. Varken kärnkraft eller lagring av el kommer på lång sikt att lösa energibristen. Vi behöver progressiv politik som anpassar energikonsumtionen efter väder och samtidigt gör livet bättre för vanligt folk. Mitt förslag: 14 dagars energisemester per år.

Högern skriker sig hesa efter ny kärnkraft och rimligare politiska krafter, typ vårt egna parti, pekar på utbyggnad av vindkraft och batterilagring. Ingen av dessa lösningar kommer dock att täcka hela vårt framtida energibehov.

Kärnkraften tar både lång tid att bygga och ställer stora krav på lokalisering, regelverk och kompetensförsörjning som gör att den inte kommer att kunna byggas ut i stor skala. Dessutom är uran en begränsad resurs på jorden. När det gäller ökad användning av batterier är problemet att det inte finns tillräckligt med globala mineralreserver för att täcka hela världens växande behov. Den enda rimliga lösningen är att vi får använda mer el när vinden blåser och solen skiner och mindre när regnet öser ner.

När verkligheten gjort sig påmind kommer samhället att behöva erkänna behovet av att anpassa konsumtionen av el efter väder. Det bäddar för en konflikt mellan höger och vänster om vilka som ska minska sin konsumtion när elen är knapp.

Elbrist kan i praktiken skapa arbetsbrist under perioder när en del industrier tvingas anpassa sig till tillgången på el. Högerns ekonomer har redan förstått detta och börjat tänka ut nyliberala marknadslösningar såsom att ha pristoppar på el på vissa platser och tider. Helt enkelt att göra elen ska vara väldigt dyr ibland. Problemet är att sådana lösningar slår mot vanligt folk, och det ska inte vara Socialdemokraternas linje.

För ett mer progressivt alternativ bör vi söka efter idéer i den egna traditionen. Exempelvis kan vi återanvända LO-ekonomen Gösta Rehns förslag från 1944 om extra semester som medicin mot tillfällig arbetsbrist och anpassa det till klimat- och energikrisen.

Rehn tänkte att det skulle införas tre extra semestermånader per sexårsperiod som arbetstagarna fick ta ut när det var arbetsbrist. I säsongsberoende yrken skulle några personer på varje arbetsplats ta tre månaders vintersemester under lågsäsong – då undviks säsongsarbetslöshet och arbetstagarna får lite extra ledighet var sjätte år. Jag föreslår att vi, inspirerat av Rehns gamla förslag, inför en energisemester.

Energisemestern kan omfatta 14 dagar per år. De skulle kunna finansieras genom en höjd arbetsgivaravgift och pengar från statsbudgeten. När det i delar av Sverige under en viss tid antas komma energibrist kan Svenska Kraftnät varsla om energisemester inom en viss sektor. Då får alla som inte är nödvändiga för att sektorn ska kunna gå på minimal kapacitet ta ut sina semesterdagar. Det är trevligare med ledighet än enorma elräkningar!

De arbetstagare som inte får ut sin energisemester när det är elbrist behöver såklart få ut den vid annat tillfälle. Detta gäller antagligen många välfärdsarbetare som sällan skulle omfattas av energivarslen. De borde få använda energisemestern under året eller under kommande år efter vanliga semesterregler.

Energisemester skulle vara ett rimligt sätt att påbörja den stora uppgiften att stabilisera elnätet. Det skulle innebära arbetstidsförkortning, förenkla den gröna omställningen och motverka absurda elpriser – helt enkelt skapa ett mer hållbart samhälle.

Vilho Pitkänen, ordförande för SSU Front Södermalm