Vi banade vägen för angiverisamhället

När SSU antog sitt reformprogram i 2021 blev det tydligt att ordning går före solidaritet, frihet och jämlikhet. Vi tog ställning för mottagandecenter, kvotsystem, begränsningar i rörelsefrihet och mer. Jag förkastar allt, skriver Chadi Toprak, ordförande för SSU Värmland.

Jag var tio år gammal när Sverigedemokraterna intog riksdagens finrum. Jag kanske inte förstod omfattningen av den sociala omdaningen som skulle utspela sig i spåren av Sverigedemokraternas valseger. Jag förstod dock att min familj inte hade något att tjäna på denna utveckling.

Mina föräldrar kom till Sverige på 80-talet i hopp om att skapa ett liv värdigt sitt namn. Sedan dess har mycket förändrats. De har upplevt allt från Palme-regeringens etablering av landets allra första integrationspolitik till dagens häxjakt på invandrare. Allt från en socialdemokrati som en gång välkomnade dem med öppna armar, till att de idag känner skam över att tala arabiska på öppen gata. Den stundande angiverilagen har stärkt den övertygelse som gjorde att jag ens blev politiskt aktiv från första början ännu mer – det är en kamp för alla de jag älskar och givit mitt liv till.

Socialdemokrater runt om i landet har riktat skarp kritik mot den fascistiska regeringens handlingar. Men vi har varit medvetna, torrögda krokodiler i åratal, så varför ens bry sig om att fälla krokodiltårar nu?

När SSU antog sitt reformprogram i 2021 blev det tydligt att ordning går före solidaritet, frihet och jämlikhet. Vi tog ställning för mottagandecenter, kvotsystem, begränsningar i rörelsefrihet och mer. Jag förkastar allt. För någonstans på vägen har vi accepterat att det finns något som är för många invandrare, att invandrare inte kan hantera sina egna liv och att de måste assimileras. Vårt moderparti har idag inget med Olof Palme att göra. När jag ser min partiledare beslutsamt ta oss på en stram kurs i migrationspolitiken känner jag inget annat än förakt. Jag trodde vi kunde vara så mycket mer.

Sedan när blev det fult att värna för en fri och solidarisk migration? Detta land vore ett fattigt land i alla avseenden utan invandrare. Människan har ingen skyldighet till sitt samhälle utöver sitt samhällsbygge. När jag ser ungdomars, vuxnas och äldres kroppar spegla svenskens intolerans så krossar det mig. Att se mina syskonbarn växa upp och sakta dölja sin identitet till förmån för normativ svenskhet är för mig en krigsförklaring. Jag har en vision för migrationspolitiken. Spräng gränserna, demolera murarna och riv upp passen.

Ni SSU:are som vägrar vika er för angiverisamhället; gå längre än bara denna fråga! Socialdemokratins löfte om individens autonomi och självuppfyllelse är inte förenligt med vår nutida migrationspolitik. Som opposition ska vi inte kompromissa med människofientlig politik. Det är dags att ta tillbaka Palmepolitiken.

För att ändra systemet från grunden måste vi ha en ny syn på migration. Migration utökar inte bara omfattningen av ekonomin och bringar ny energi till det sociokulturella livet. Det är också vår medfödda rätt. Inget kan rättfärdiga en godtycklig inskränkning av detta. Politikens mål är därmed att säkerställa människans orubbade och obegränsade fria rörlighet, inte tvärtom. Invandring är en dyrbar resurs. Den för med sig nya språk- och yrkeskompetenser och berikar samhällets sociala aktörer. Rent sakpolitiskt måste denna uppfattning återspeglas.

Istället för att låta uppehållstillstånd vara ramverket vill jag gå ännu längre. Låt medborgarskapet vara den centrala pusselbiten. Människor som har permanent bosättning i Sverige och arbetar inom det svenska samhället har med all rätt förtjänat ett svenskt medborgarskap. Vad mer kan vi egentligen kräva? Hur kan vi kräva mer av invandrare än av den resterande befolkningen?

Människors inlärning av ett språk kommer när de kan möta talare av ett visst målspråk. Detta blir därmed en fråga om segregation, inte krav och byråkrati. Individen skall givas valfriheten att forma sin sociala identitet utefter vilka normer och kriterier hon anser passar eller inte passar hennes självbild. Friheten till fri kulturutövning och fri språkutveckling är därmed den enda riktiga socialdemokratiska hållningen.

Slutligen bör politiken arbeta mer med att skapa allmänna sociala rum där människor från alla bakgrunder kan mötas för att öka omfattningen av solidaritet. Segregation är inte bara en fysisk fråga om miljö, det är också en mental sådan. Vi måste mötas i samma verklighet för att tillsammans kunna avgöra vad som är ett socialt faktum. När vi fysiskt och mentalt kan enas, kan vi förflytta himmel och jord.

Jag kanske drömmer för mycket. Men jag säger det jag alltid säger; verkligheten är fel, drömmar är äkta.

Chadi Toprak, ordförande för SSU Värmland