Regeringen sätter skattesänkningar före skolsatsningar

Att regeringen ställer folkbildning och yrkesutbildningar mot varandra är en falsk konflikt. De låtsas vilja utveckla skolan, men skjuter bara till småsummor, skriver Lina Olsson och Lotta Wiechel, skolpolitisk talesperson respektive studieledare för SSU.

Mycket har skrivits om statsbudgeten den senaste veckan. Regeringen hävdar att de satsar på skola och utbildning. Utbildningsminister Mats Persson säger att “Vår samlade bedömning är att budgeten som helhet är en stor satsning på utbildning”. Men är det verkligen så?

Budgeten innehåller enorma nedskärningar i anslaget till studieförbunden. Nästa år sänks det med 250 miljoner kronor. Om två år kommer anslagen vara sänkta med 350 miljoner och om tre år med 500 miljoner. På tre år kommer anslagen att ha minskat med en tredjedel av vad det är idag. Skälet sägs vara att regeringen vill satsa mer på yrkesutbildningar och mindre på “vuxnas fritidsintressen”. Det visar att de inte har förstått studieförbundens viktiga roll i Sverige.

Rätten till folkbildning och ett fritt och frivilligt lärande under hela livet i hela landet är något som studieförbunden under lång tid skapat i Sverige. Folkbildningen kompletterar den traditionella utbildningen. Det fria och frivilliga lärandet utvecklar oss som kreativa människor och engagerade samhällsmedborgare, skapar engagemang och möjlighet att lära av varandra.

Bildningen ger oss kunskap och egenmakt, oavsett om vi lär oss språk, historia, yrkeskunskaper eller något helt annat. Det kan handla om att din gamla farmor får lära sig att hantera sin nya smartphone och hur hon ska använda Bank-ID utan att bli bedragen. Eller att du får möjlighet att lära dig grunderna i bokföring på en ABF-kurs och motivationen att göra ett karriärbyte sent i livet.

En överraskande nyhet är att regeringen avsätter medel för bemannade skolbibliotek i hela landet. Johan Pehrson (L) talar om att vi måste gå ”från skärm till pärm” och målet är att öka läskunnigheten och få fler att bli bokslukare. Det är på tiden att det satsas på skolbibliotek. 2021 hade 33% av eleverna på kommunala grundskolor tillgång till ett skolbibliotek med minst en halvtidsbemanning och 18% av eleverna på de fristående grundskolorna hade det.

Även om det är uppfriskande att höra ett statsråd prata om vikten av fantasi i skolan och fler bokslukare, hänger det här förslaget inte riktigt ihop med att man samtidigt skär ner på folkbildningen och inte ger tillräckligt mycket resurser till kommunerna som ansvarar för skolan. Pengarna om de delas lika mellan alla 290 kommuner innebär ungefär 2 miljoner per kommun för bemannade skolbibliotek, vilket knappast kommer att räcka särskilt långt.

Regeringen låtsas som att de satsar på utbildning och bildning, på bokslukare och fantasi. Men det gör de inte. De tar massor med ena handen och ger lite grann med andra och kallar det satsningar. Regeringens budget är inte “en stor satsning på utbildning”, tvärtom främjar den varken demokrati eller bildning.

Att regeringen ställer folkbildning och yrkesutbildningar mot varandra är en falsk konflikt. De låtsas vilja utveckla skolan med bemannade skolbibliotek, men skjuter bara till småsummor samtidigt som kommunerna står inför omfattande nedskärningar paketerade som “effektiviseringar”. Det är inte en ekonomisk fråga om vi vill ha både bemannade skolbibliotek och stöd till folkbildning, Sverige har råd.

Det handlar bara om vilket samhälle vi vill ha. Regeringen har valt sänkt bensinskatt och ökade skatteavdrag för höginkomsttagares hemstädning före folkbildning och skolan.

Lina Olsson, skolpolitisk talesperson, SSU
Lotta Wiechel, studieledare samt talesperson
för demokrati och folkbildning, SSU